Sjöräddning / Säkerhet

Sjöräddningsenheter [-]

Sjöräddningen letar efter och räddar människor som är eller kan befaras vara i sjönöd. Sjöräddning leds normalt ifrån Sjöfartsverkets Sjöräddningscentral i Göteborg som även benämns med JRCC (Joint Rescue Coordination Center).

Sjöräddningscentralen är bemannad dygnet runt för att ta emot larm och leda räddningsinsatser.

I sjöräddningen ingår också sjuktransporter från fartyg och båtar samt läkarråd i samband med sjöräddningsinsatser.

Larmvägar

I en nödsituation larmas Sjöräddningscentralen via någon av dessa larmvägar;

• DSC
  Tryck in Distress-knappen på VHF-radion i 5 sekunder för att skicka ett digitalt nödmeddelande.
• VHF
  Kalla på SWEDEN RESCUE eller gör ett MAYDAY-anrop.
• Telefon
  Ring 112 och be att bli kopplad till Sjöräddningscentralen.

Både den som är i nöd och någon som ser eller misstänker att någon är i sjönöd kan larma!

Läs om alla olika nödsignaler i avsnittet Signalering / Nödsignaler.

Ansvarig myndighet

Sjöfartsverket är den myndighet som ansvarar för att den svenska sjöräddningstjänsten fungerar till havs, i kustvatten och i Vänern, Vättern och Mälaren. Även internationellt vatten omfattas. I övriga sjöar och vattendrag är det den lokala räddningstjänsten som ansvarar för sjöräddning och bistår vid nödsituationer.

Transportstyrelsen utövar den centrala tillsynen av sjöräddningstjänsten.

Sjöräddningscentralen

Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC / Joint Rescue Coordination Center), tar emot alla larmsamtal. De beslutar om lämplig insats, skickar ut sjöräddningsresurser och leder insatserna. För att nå JRCC via VHF-radio kallar man på SWEDEN RESCUE.

Det är Sjöfartsverket som ansvarar för JRCC.

Sjöräddningsresurser

Till sjöss är alla skyldiga att hjälpa andra fartyg och båtar i nöd om det kan göras utan risk för det egna fartyget eller båten. Oftast är det fartyg eller helikoptrar ifrån Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Polisen, Försvarsmakten och kommunala räddningstjänster som bistår med sina resurser.

Observera att samtliga sjöräddningsresurser kallas ut av sjö- och flygräddningscentralen (JRCC). Man ska och kan i normalfall inte kontakta någon sjöräddningsresurs enskilt.

Sjöfartsverket

Räddningshelikopter [-]

Sjöfartsverkets främsta resurser är deras sjöräddningshelikoptrar. De har sju helikoptrarna som är stationerade i Umeå, Norrtälje, Kristianstad, Visby och Göteborg.

Sjöfartsverket har även lotsbåtar vid större hamnar runt om Sveriges kust som kan bistå vid sjöräddning.

Sjöräddningssällskapet

Sjöräddningsbåt [-]

Sjöräddningssällskapet deltar med sina båtar vid mer än 80% av all sjöräddning i Sverige. Sjöräddningssällskapet är en helt ideell förening utan bidrag ifrån staten. De har över 70 bemannade räddningsstationer, 230 båtar och svävare och över 2 300 frivilliga sjöräddare som står till förfogande för insats dygnet runt, året runt.

Man behöver inte vara medlem i Sjöräddningssällskapet för att bli räddad av dem. Genom att vara medlem så bidrar man till att de kan fortsätta bedriva sin verksamhet. Som medlem får man också hjälp av dem även då det inte är nöd om de har lediga resurser.

Kustbevakningen

Stort kustbevakningsfartyg [-]

Kustbevakningen har fartyg i alla storlekar som kan bistå vid nödsituationer till sjöss. Dessa är stationerade runt hela Sveriges kust. Kustbevakningen har även flygplan som kan användas främst för att söka av stora havsytor.

Sjöpolisen

Polisbåt [-]

Sjöpolisen är en sjöburen polis som finns i Stockholms och Västra Götalands län. Deras huvudsyssla är densamma som för "landpoliser" men i händelse av en nödsituation deltar de i sjöräddningsinsatser.

Försvarsmakten

Bevakningsfartyg [-]

Försvarsmaktens har många typer av fartyg som på olika vis patrullerar våra farvatten och särskilt då viktiga skyddsobjekt. Vid behov kan dessa kallas in till sjöräddningsinsatser.

Räddningstjänsten

Räddningstjänstfartyg [-]

Den lokala räddningstjänsten ansvarar för sjöräddningen inne i en del hamnar, "mindre sjöar", älvar och liknande "land nära vatten" efter särskilda beslut och överenskommelser.

Räddningstjänsten kan också delta i andra vattenområden men då normalt som stöd till Sjöfartsverkets sjöräddningsenheter.

Alla andra fartyg och båtar

Alla fartyg och båtar som befinner sig i närheten av en nödställd är skyldiga att erbjuda sin hjälp om det kan göras utan fara för det egna fartyget, båten eller dess besättning. Främst är det fartyg av typen fraktfartyg, passagerarfärjor, lotsbåtar, skärgårdsbåtar och taxibåtar som bistår men om de inte är först på plats eller i närheten ska även fritidsbåtar bistå.

Internationell hjälp

Sjöfartsverket har ett etablerat samarbete med våra grannländer rörande sjöräddning. Vid behov kan deras resurser snabbt kallas in om de behövs eller kan vara på plats snabbare.

Assistansförsäkring

Som komplement till sjöräddning finns även olika typer av assistansförsäkringar som innefattar hjälp även när det inte är en nödsituation. Exempelvis om man fått en tamp i propellern i en naturhamn, fått slut på bränsle eller behöver bogsering till sin hemmahamn av någon orsak.

För alla medlemmar i Sjöräddningssällskapet ingår vad de kallar "förebyggande utryckning". Detta är på många vis att jämföra med en assistansförsäkring.

En del försäkringsbolag erbjuder assistans i sin försäkring via företaget Team Marin. En annan aktör är Sjöassistans som via ett abonnemang tillhandahåller assistans vid icke akuta problem.

Fördjupning

Utomlands

Alla länder med havskust ska i enlighet med FN och IMOs regelverk ha en fungerande sjöräddningsorganisation. Ytterst få länder lever inte upp till detta men kvalitén varierar så klart.

Mycket vanligt internationellt är att det är "coast guard" (kustbevakningen) som ansvarar för sjöräddningen. Vet man inte bättre så är det således "coast guard" man ska försöka kontakta i en nödsituation.

Tips till "småbåtar"

Några tips för att undvika behov av sjöräddning. Tips är främst riktade till "småbåtar" men de kan naturligtvis på många vis appliceras även på "vanliga" fritidsbåtar.

• Färdas om möjligt inte ensam. Var flera i båten eller var flera kajaker/surfbrädor eller liknande.
• Informera familj eller vänner vart du ska och hur länge du blir borta.
• Var ännu mer noga med att studera väderförhållanden: vind- och vågriktning, strömmar och navigationsförutsättningarna utifrån vädret.
• Planera för hur du ska kunna avbryta färden och ta dig till land på ett säkert sätt och en säker plats.
• Tillkalla uppmärksamhet om du har svårigheter, behåll lugnet och stanna kvar vid din utrustning om du kan.
• Är ni flera "småbåtar"? Håll då koll på varandra och hjälp varandra.
• Om någon annan hamnar i sjönöd, använd sunt förnuft innan du initierar kamraträddning eller liknande räddningsmetod. Använd med fördel den egna "småbåten" som flytkraft.
• Se till att din utrustning är i bra skick.
• Märk upp din "småbåt" med namn och nummer.
• Rapportera till Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentral, JRCC/Sweden Rescue, om du har tappat något till havs för att fyndet inte ska orsaka en onödig räddningsinsats.
• Om det är möjligt, ta med mobiltelefon i ett vattentätt fodral.

Instuderingsfrågor

1. Vilken myndighet ansvarar för sjöräddningen i Sverige?
2. Nämn tre sätt att larma Sjöräddningscentralen i en nödsituation?
3. Sjöräddningscentralen benämns även med en förkortning på fyra bokstäver och ett namn på engelska. Vilka är dessa två?
4. Nämn några sjöräddningsresurser?
5. Kan man "försäkra" sig för att få hjälp även om man inte är i en nödsituation?

Facit

1. Sjöfartsverket.
2. DSC (Distress-knappen på en VHF-radio), MAYDAY-anrop (på VHF-radio), Ringa 112 och be att bli kopplad till Sjöräddningscentralen.
3. JRCC och Sweden Rescue.
4. Räddningshelikoptrar, Sjöräddningssällskapets fartyg, Kustbevakningsfartyg, Sjöpolisbåtar, Försvarsmaktens båtar och "alla andra fartyg och båtar".
5. Ja, genom att bli medlem i Sjöräddningssällskapet eller teckna en så kallad assistansförsäkring.

Demonstration av SSRS båtar i Lomma.

Gå till nästa avsnitt.