Nödsignaler använder man då man är i nöd och behöver omedelbar hjälp. Det är förbjudet att använda, visa, prova, demonstrera eller öva någon nödsignal annat än i syfte att indikera nöd och behov av hjälp. Det är också förbjudet att använda andra signaler som kan förväxlas med någon av nedan nämnda nödsignaler.
Att skjuta upp en nödraket eller tända ett nödbloss för att exempelvis "fira nyår" är olagligt, tyder på dåligt förstånd och brist på sjömanskap.
OBS! Om man ser, hör, observerar eller på annat vis får kännedom om att fartyg är i nöd är man skyldig att bistå med det som behövs och är möjligt om det kan ske utan allvarlig fara för det egna fartyget eller dess besättning. Finns det tid ska man rapportera nödsituationen till 112 eller Sweden Rescue.
Det är befälhavaren som beslutar när fartyget, båten eller besättningen är i nöd. Här följer några exempel som kan innebära en nödsituation;
Är man så nära land att man har mobiltäckning så ringer man 112 och ber att bli kopplad till Sjöräddningen. Man kopplas då direkt till sjöräddningscentralen.
För att vara säker på att mobiltelefonen fungerar även i en nödsituation ska den förvaras i ett vattentätt fodral som även säkerställer att telefonen flyter.
Att ha telefonen väl laddad ombord under färden är gott sjömanskap.
För att få använda en VHF-radio krävs ett särskilt intyg (SRC). I detta intyg ingår att lära sig och öva på olika sätt att nödsignalera med VHF-radio på ett bra och korrekt vis. I en nödsituation är alla överens om att det är viktigare med hjälp än med intyget.
I och med detta så beskrivs de två metoderna för att kalla på hjälp i en nödsituation nedan trots att de egentligen inte ingår i förarintyget.
En stor fördel med att kalla på hjälp med en VHF-radio är att många närliggande båtar och Sjöräddningsenheter hör samtalet. Detta säkerställer att hjälp erhålls så snabbt som möjligt.
Använd i första hand Distress-knappen om en sådan är i funktion på din VHF-radio. Distress-knappen fungerar inte korrekt om inte radion visar båtens position på displayen.
För skyddslocket åt sidan och tryck in Distress-knappen i 5 sekunder. Radion skickar då ett nödmeddelande till sjöräddningscentralen och alla närliggande fartyg och båtar som har sin VHF-radio påslagen.
Nödmeddelandet innehåller information om er båt och er position.
Gör först radion redo för nödkommunikation genom att;
Ta sedan mikrofonen, håll den nära munnen, tryck in sänd-knappen och säg långsamt, högt och tydligt ditt nödanrop.
MAYDAY MAYDAY MAYDAY DETTA ÄR MOTORBÅTEN BÅTSMAN BÅTSMAN BÅTSMAN. VÅR POSITION ÄR STRAX SÖDER OM ÖN SALTKRÅKAN. VI HAR BRAND OMBORD. VI ÄR TVÅ PERSONER OMBORD. MOTORBÅTEN ÄR BLÅ OCH 6 METER LÅNG. MAYDAY
Släpp därefter sänd-knappen och lyssna efter svar.
Meddelandet ovan är förenklat men funktionellt och ska naturligtvis anpassas avseende all information innan det skickas. Mycket med om nödmeddelande lär man sig i utbildningen för NFBs "SRC-intyg".
Om båten är utrustad med en nödradiosändare av typen EPIRB eller PLB aktiveras denna.
EPIRB och PLB är två olika typer av nödradiosändare som sänder nödsignalen ihop med båtens position via satellit till Sjöräddningscentralen.
Mer om vad EPIRB och PLB är, hur de används och varför de måste registreras hos PTS och Sjöfartsverket ingår i utbildningen för NFBs "SRC-intyg".
Om mobiltelefon eller VHF-radio inte fungerar eller inte finns ombord återstår att använda pyrotekniska nödsignaler i form av nödraket eller bloss. Nackdelen med dessa är att man inte är säker på om de observeras och man kan inte lämna någon information om position, nödorsaken, båten eller antal personer ombord.
En avfyrad nödraket syns bra på relativt långt håll både i dagsljus och mörker. Om någon ser den och vidareanmäler detta till Sjöräddningscentralen får man hålla tummarna för. Nödraketer ska bytas ut vart tredje år. De gamla nödraketerna återlämnas till försäljaren för destruktion.
Läs på nödraketen, i lugn och ro, hur den används. Det finns sällan tid att läsa i en nödsituation.
OBS! Skjut inte upp en nödraket då en räddningshelikopter är i närheten. Använd istället ett nödbloss för att visa var ni är.
Ett nödbloss eller ett rökbloss syns inte på särskilt långt håll. De kan däremot med fördel användas för att markera vilken båt som är i nöd till en helikopter eller sjöräddningsbåten för att underlätta för dem i letandet. Nödbloss ska bytas ut var tredje år.
Det finns numera även nödbloss med starka lysdioder i. De syns något sämre på långt håll men är säkrare och måste inte bytas ut var tredje år.
Det finns även ett antal äldre nödsignaler. De är i många fall inte praktiska eller direkt lämpliga längre.
Nödraketer och nödbloss har ett bästföredatum tryckta på sig. När de har gått ut ska de kunna lämnas in till försäljaren eller en välsorterad återvinningscentral för destruktion.
Båtklubbar och båtföreningar arrangerar ibland övningstillfällen med nödraketer. Då används övningsraketer som inte har något ljus i sig.
I Sverige och exempelvis Norge och Storbritannien är den vedertagna tolkningen av att det är en nödsituation tämligen flexibel. I många andra länder, däribland Danmark, är det striktare. Påkallar men en nödsituation så kan det tolkas som att man är beredd att lämna sin båt för att rädda sig själv och de ombord. Är det bara hjälp man önskar så klassas det då som "bärgning" och det har den som gör rätt att ta betalt för. I vissa länder så mycket som en tredjedel av båtens värde. Säkerställ därför om möjligt innan båten räddas/bärgas på vilka villkor det görs.
Forarintyg.se: Läs mer om användarvillkoren och upphovsrätt i avsnittet Introduktion / Upphovsrätt.