Nödutrustning / Säkerhet

Nödutrustning är utrustning man aldrig vill behöva använda. Nödutrustning är utrustning man tar fram för att hantera en nödsituation då den har inträffat och pågår. Eller med lite mer drastiska ord; Utrustning man tar fram för att rädda liv och båten.

Tänk på att nödutrustning som inte är servad, underhållen eller förvaras så att den går att nå snabbt sannolikt inte kommer att fungera eller kunna användas vid en nödsituation.

Flytvästar

Seglarväst [Baltic]

En flytväst till alla ombord är den viktigaste nödutrustningen. Flytvästen ska naturligtvis vara påtagen och knäppt så den sitter kvar om man faller överbord.

Runt hälften av de som omkommer vid olyckor med fritidsbåt hade överlevt om de hade haft flytväst på sig.

Läs mer om flytvästar i avsnittet Säkerhet / Flytväst.

Man överbord

Räddningsstege []

Man överbord innebär tre akuta problem. Att snabbt vända tillbaka, hitta personen och få tillbaka personen ombord.

• Flytväst: Flytväst är ett absolut måste i varje situation då det är teoretiskt möjligt att falla överbord.
• Räddningsstege: Alla fritidsbåtar ska ha en räddningsstege som kan fällas ner av den som ligger i vattnet. Räddningsstegen ska enligt svensk standard gå minst 56 cm under vattenytan för att fungera bra.
• Kastlina: Med en kastlina som kastas till personen i vattnet kan man hjälpa till med att dra in personen till båten. En flytande kastlina kan läggas ut i vattnet och därefter kör man ett lite varv runt personen i vattnet. Linan kommer då till personen i vattnet utan att man behöver kasta den.
• MOB-knapp: På de allra flesta navigatorer finns en så kallad MOB-knapp som lagrar och markerar positionen då man trycker på knappen. Detta för att det ska vara lätt att hitta tillbaka till platsen där personen föll överbord.
• Livboj: En livboj syns ofta bättre än huvudet på en person som ligger i vattnet. Har livbojen en lampa eller flagga på sig så syns den ännu bättre. Denna ska kastas i så fort som möjligt så att personen i vattnet kan simma till den och därigenom göra sig lättare att hitta.
• Nödsändare: Det finns idag flera olika tekniker och fabrikat på nödsändare som man fäster på sin flytväst och som aktiveras då man hamnar i vattnet. Beroende på utrustning kan sedan sjöräddning och/eller den egna båten enkelt hitta personen i vattnet. AIS MOB-Device och PLB är de två vanligaste typerna av nödsändare.
• Död-mans-grepp: På främst öppna motorbåtar, vattenskotrar och liknande är detta obligatoriskt. Om man faller överbord så dras död-mans-greppet loss och motorn stannar omedelbart.

Brand ombord

Brandsläckare [Nexa]

Brand ombord utvecklar sig mycket snabbt om den inte släcks till en situation då båten måste överges. En brand kan uppstå så fort att ni inte hinner ner i kajutan och hämta vad ni har tänkt använda för att släcka elden eller kalla på hjälp.

• Brandsläckare: Minst en, om båten är lite större flera, brandsläckare är obligatorisk nödutrustning. Om möjligt gärna även en uppe i sittbrunnen som kan nås utan att behöva gå ner i kajutan. Kom ihåg att en 2 kilos brandsläckare töms på cirka 8 sekunder. Så fort där finns plats för två brandsläckare ombord ska man ha det.
• Brandfilt: En brandfilt är mycket effektiv för mindre bränder om den används tidigt. En brandfilt skräpar inte ner alls och kan användas även på en människa om det exempelvis brinner i personens kläder. Lägg på brandfilten från huvudet först och sen ner mot fötterna.
• Brandsläckningssystem: På lite större båtar kan med fördel ett fast brandsläckningssystem installeras i motorrummet som gör att en motorbrand kan släckas utan att luckor eller dörrar först måste öppnas (vilket ger mer syre till branden).

Läckage

Länspump [Kayoba Marine]

De allra flesta läckagen, som inte beror på en grundstötning eller kollision, är små och kan enkelt hanteras med enkel läcktätningsutrustning.

• Läcktätningsutrustning: Utrustning för att täta läckor ska finnas förberedd och i någon mån provad. Träkilar (för sprickor) och träkoner (för slangar och genomföringar) som kan knackas in i ett hål minskar läckaget. Att med foten trycka en kudde eller dyna mot hålet minskar läckaget kraftigt.

Grundstötning

En grundstötning i sig har ingen egen nödutrustning. En kraftigare grundstötning kan orsaka kraftigt läckage, andra haveri och eventuellt personskador om farten var hög.

Om båten har stora skador så kanske båten kan hållas kvar på grundet. Det minskar risken att den sjunker. En annan metod är att köra båten till grunt vatten och medvetet gå på grund igen där den inte kan sjunka mer.

Kollision

En kollision har inte heller någon egen nödutrustning. En allvarlig kollision ger ofta skrovskador, riggskador och eventuellt personskador.

Viktigast efter en allvarlig kollision är att kontrollera att ingen person är skadad och om så är fallet ta hand om skadorna. Använd med fördel den båt som har minst skador för detta arbete. Bråka inte om ansvar och fel i detta skede. Det får polis och försäkringsbolag ta hand om senare.

Motorhaveri

Ankringsutrustning []

Ett motorhaveri är i sig inte en nödsituation. Med en segelbåt kan man ofta segla vidare. Med en motorbåt kan man ankra för att få tid att felsöka och åtgärda problemet eller vänta på hjälp. Det är först om man inte lyckas ankra som ett motorhaveri kan utvecklas till en nödsituation och då ofta i form av en grundstötning.

• Ankare: För att inte driva okontrollerat och i förlängningen hamna i en nödsituation när motorn inte fungerar ska man om möjligt och lämpligt ankra. Att ha ett bra ankare och ankarlina av lämplig längd är därmed en säkerhetsutrustning.

Roderhaveri

Ett roderhaveri är liksom ett motorhaveri i sig inte heller en nödsituation. Ankra, försök lösa problemet och kalla på hjälp om det behövs. Det är först om man inte lyckas ankra som ett roderhaveri kan utvecklas till en nödsituation och då ofta i form av en grundstötning.

• Ankare: För att inte driva okontrollerat och i förlängningen hamna i en nödsituation vid ett eventuellt roderhaveri ska man om möjligt och lämpligt ankra. Att ha ett bra ankare och ankarlina av lämplig längd är därmed en säkerhetsutrustning.

Rigghaveri

Vinkelkap [Ryobi]

Ett korrekt hanterat rigghaveri är i sig inte heller en nödsituation.

Om riggen går överbord måste den så snabbt som möjligt kapas för att inte ytterligare skada skrovet, motorn eller propellern och därmed orsaka en nödsituation.

• Wirekapare: Att kapa en klen wire är svårare än vad de flesta tror. En mycket effektiv metod är en batteridriven vinkelkap. Med den kan man även kapa själva maströret om det krävs.
• Andra "kapare": Bågfil kan fungera dock inte för själva maströret. En kraftig bultsax kan kapa tunnare wire. Med hjälp av hammare och slagdon kan man slå ut riggsprintar.

Personskada

• Första hjälpen kit: En väska med första förband som används för att ta hand om större sår och skador ska finnas på alla båtar.

Sjukdom

Epipen [Viatris]

• Personliga mediciner: Mediciner man vet att man regelbundet är i behov av ska man ta med sig även till sjöss.
• Skeppsapotek: Man kan ha ett mindre skeppsapotek ombord om man vill. Exempel på medicin i ett sådant kan vara sjösjukemedicin, smärtstillande (typ Alvedon) och allergimedicin.

Fördjupning

Utrustning för att överge båten

Är nöden så allvarlig att båten inte går att rädda har man inget val. Båten måste då överges. Vid färd inomskärs är detta inte särskilt dramatiskt. Med flytvästar på kan personerna ombord normalt simma till läsidan på närmaste ö och där ta sig i land i väntan på hjälp. Utmed kusten kommer hjälpen fort om man har kallat på hjälp.

Alternativen nedan är då man är 50 distansminuter eller mer ifrån land och kanske inte har kunnat kalla på hjälp innan båten måste överges.

• Dinge en gummibåt eller liknande som ligger på däck och snabbt kan sjösättas är vid segling sommartid ofta fullt tillräcklig även för lite längre seglingar.
• Livflotte är att föredra om en båt måste överges i hårt väder och långt ifrån land. Kostnaden för att köpa och regelbundet serva en livflotte är relativt stora.

Livflotteövning

Instuderingsfrågor

1. Vilken är den enskilt viktigaste nödutrustningen?
2. Hur långt under vattenytan ska en räddningsstege minst gå?
3. Hur lång tid tar det för en 2 kilos pulverbrandsläckare att tömmas då den aktiverats?
4. Ge ett (eller flera) exempel på nödutrustning som används vid läckage?
5. Beskriv två alternativ för att minska konsekvenserna av en kraftig grundstötning med skador på båten?
6. Vad är alltid första prioritet efter en kollision?
7. Du är nära land och motorn stannar plötsligt. Vad är det första du gör?
8. Du är 5 distansminuter ifrån land och får roderhaveri. Du kan inte laga skadan och det är för djupt för att ankra. Vad gör du?
9. Nämn några verktyg som kan användas för att kapa wire vid ett rigghaveri?
10. Du hör skrik om att någon har ramlat och slagit sig allvarligt på ön du har förtöjt vid. Vad tar du med dig då du går dit för att hjälpa till?

Facit

1. Flytvästen.
2. 56 cm.
3. Cirka 8 sekunder.
4. Länspump, läcktätningsutrustning.
5. Låt båten stå kvar på grundet, sätt båten grund igen.
6. Ta hand om eventuellt skadade personer.
7. Ankrar.
8. Kallar på hjälp.
9. Vinkelkap, bågfil, bultsax.
10. Första hjälpen kittet.

Gå till nästa avsnitt.