Nödsituationer / Säkerhet


Räddningsövning / Man överbord

I nära nog alla nödsituationer, som utreds i detalj av någon myndighet, kan man i efterhand konstatera att det finns flera på varandra följande omständigheter som ledde fram till nödsituationen. Om bara en av dessa omständigheter hade hanterats på rätt sätt så hade "kedjan av olyckliga omständigheter" brutits och nödsituationen hade inte uppstått.

Genom;

  • Utbildning får man den kunskap man behöver för att minimera risken för en nödsituation.
  • Förberedelser använder men den kunskap man har skaffat sig för att minimera risken för en nödsituation.
  • Underhåll säkerställer man att utrustningen man har fungerar och därmed minimeras risken för en nödsituation.

Genom att minimera i alla led och på alla nivåer blir sannolikheten för att en nödsituation ska uppstå extremt liten. Och därmed blir båtlivet roligare, tryggare och säkrare!

Ett olyckligt exempel

Ett exempel med många olyckliga omständigheter och en analys om hur kedjan enkelt hade kunnat brutits innan personerna befann sig i ett livsfarligt läge i vattnet.

Omständighet Analys
Ett par tar en kväll sin båt ut till en trevlig restaurang på en ö i närheten för att äta en god middag. Gjorde de någon riskbedömning alls? Hade de gjort det så hade de förhoppningsvis åtgärdat åtminstone en "kedjebrytande" omständighet och det hade räckt för att undvika att hamna i en nödsituation.
Väl på restaurangen tar mannen några glas vin till den goda maten. Kvinnan dricker en god alkoholfri cider. Det kanske hade varit bättre att ta en skärgårdsfärja till restaurangen om man ska dricka vin? Att undvika riskbeteende är alltid bra!
Det är nästan alltid mannen som kör. Det blir han som kör hem också. Kvinnan i paret har naturligtvis också förarintyget. Varför fick hon inte köra hem istället? Hon var inte alkoholpåverkad och hade därmed sannolikt navigerat rätt.
På vägen hem girar mannan utan att titta på navigatorn, av någon anledning, innan ett sjömärke istället för efter. De slår i ett grund i 25 knop. Även i hemmavatten krävs att man navigerar och inte blint litar på att man hittar. Särskilt i hög fart inomskärs med sjömärken och grund. Hade de kört i lägre fart och hjälpts åt med navigeringen hade de sannolikt girat på rätt sida av sjömärket.
Båten glider av grundet men motorn är förstörd. Båten läcker. Någon fungerande länspump finns inte ombord. Varför finns det inte en fungerande länspump ombord? En länspump gör att en läckande båt kan hålla sig flytande längre.
De ringer en vän på grannön som ska försöka vara på plats med sin båt om 20 minuter för att bogsera in dem till en hamn. Varför ringer de en vän istället för att larma Sjöräddningscentralen? Stolthet, okunskap, rädsla för att bli påkomna är dåliga ursäkter här.
Efter drygt 10 minuter sjunker båten. Innan vännen hinner fram. Det har blivit rätt mörkt nu... Sjöräddningen hade sannolikt kunnat kalla dit en sjöräddningsbåt eller helikopter innan båten sjönk.
Båda hamnar i vattnet. Några flytvästar hade de inte med sig. De skulle bara köra inomskärs till restaurangen. Att vistas på sjön utan flytväst är alltid att utsätta sig själv men även andra för en onödig risk. Särskilt om man utsätter sig för risker på detta vis.

I exemplet så finns där minst åtta olika tillfällen/omständigheter som hade kunnat bryta "kedjan" av felaktiga beslut och därmed förhindrat nödsituationen eller gjort den avsevärt mindre allvarlig.

Olika nödsituationer

Nedan beskrivs de vanligaste typer av olyckor och nödsituationer tillsammans med råd för att "bryta kedjan av omständigheter" och därmed undvika dem. Det framgår med all tydlighet att kunskap, underhåll och lite försiktighet nära nog helt eliminerar risken för att hamna i en nödsituation.

Gemensamt för alla nödsituationer är att först larma alla i besättningen, kontrollera dem och skydda dem från faran så långt det går. Om möjligt försöker man därefter att vidta en åtgärd för att begränsa eller hejda den påverkan som nödsituationen innebär. Lyckas man inom en kort stund så är det bra annars ska man kalla på sjöräddningen och be om hjälp innan situationen förvärras ytterligare.

Eventuella försäkringsfrågor hanterar man först då nödsituationen är under kontroll. Ta gärna fotografier om det är möjligt som kan skickas till försäkringsbolaget.

Man överbord


Man överbord []

Att ramla överbord då man är själv ombord på en båt utan bra stege för att kunna klättra upp är den vanligaste dödsorsaken. Är man flera ombord och inomskärs blir en man överbord-situation ofta inte så allvarlig. I mörker och kallt vatten är det tvärtom. Då är det allvarligt omedelbart. Man ska vidta åtgärder för att inte kunna ramla överbord och enkelt kunna rädda sig själv.

Åtgärder vid man överbord;

  1. Släng i livboj. Denna gör det om inte annat enklare att hitta personen igen.
  2. Används en navigator ombord så trycks MOB-knappen in som sparar båtens position och ställer om navigationen för att återvända till den punkten där personen föll i.
  3. Larma alla som är kvar ombord så de kan hjälpa till.
  4. Ge en person i uppdrag att med rak arm hela tiden peka på personen i vattnet, även när personen tillfälligt inte syns så pekar man där man såg personen senast. Tappar man bort personen kan det vara svårt att hitta hen igen i vattnet.
  5. Vänd och stoppa båten nära den nödställde.
  6. Hittas inte personen inom någon minut; Larma sjöräddningen och fortsätt sen att leta.
  7. Hjälp personen ombord på det vis ni har tränat på.


Brand ombord


Brand ombord []

De största brandriskerna på fritidsbåtar får man ifrån gasol och bensin. Diesel är inte lika brandfarligt som bensin. Hantering av andra brandfarliga vätskor och batterier som laddas felaktigt innebär också en brandrisk. Stor försiktighet måste alltid vidtas då man hanterar brandfarliga vätskor.

Åtgärder vid brand;

  1. Larma alla ombord och få upp alla på däck.
  2. Påbörja släckningsarbetet med lämplig metod och brandsläckningsutrustning.
  3. Är det en elbrand eller motorbrand; stäng av bränslet och huvudströmbrytaren.
  4. En brand behöver värme, syre och brännbart material för att brinna. Släckning genom kvävning är oftast mest effektivt genom exempelvis att använd en brandfilt eller en pulver-brandsläckare. Kyla kan göras med vatten eller en kolsyre-brandsläckare. Om det är möjligt att dumpa det som brinner överbord så har man gjort sig av med branden.
  5. Är branden inte släkt inom runt 30 sekunder; Larma sjöräddningen och överväg att lämna båten innan branden blir för stor.


Läckage


Läckage []

Läckage som uppstår plötsligt är ovanliga om de inte är på grund av en grundstötning eller kollision. Vanligaste orsaken är runt propelleraxeln eller att slangar spricker eller lossnar. Slangar och skrovgenomföringar ska alltid installeras med omsorg och kontrollera regelbundet.

Åtgärder vid läckage;

  1. Larma alla ombord och få upp dem på däck.
  2. Påbörja länspumpning.
  3. Sök efter läckan.
  4. Hittas läckan så försök minska eller täta med kilar eller genom att trycka kläder eller en dyna med foten emot läckan.
  5. Hittas inte läckan inom någon minut; Larma sjöräddningen.
  6. Om läckan är stor och båten är på väg att sjunka ska den överges "i god tid" innan den sjunker för att man inte ska riskera att fastna i något då den sjunker.


Grundstötning


Grundstötning []

Allt för många fritidsbåtar går på grund varje år helt i onödan. Som tur är blir det oftast inte så allvarlig. Lite stukat självförtroende, en förstörd propeller, lite repor och hanterbara reparationer är de vanliga konsekvenserna utöver en kanske förstörd semester. Flest grundstötningar sker nära hemmahamnen där man tror sig hitta och börjar slappna av. Bättre navigationskunskap och anpassad fart hade eliminerat nästan alla grundstötningar.

Åtgärder vid grundstötning;

  1. Kontrollera att alla ombord är oskadda.
  2. Ta hand om eventuella personskador.
  3. Sök efter skador på rigg, skrov, motor, propeller och roder.
  4. Vid allvarliga skador så måste dessa åtgärdas. Kan de inte åtgärdas; Kalla på sjöräddningen.
  5. Om inga allvarliga skador hittas planerar man för om och hur man kan ta sig loss ifrån grundet. Att backa, vrida runt, kränga mer eller dra loss båten med hjälp av en annan hjälpsam båt är oftast möjligt.


Kollision


Kollision []

Kollisioner kan vara väldigt allvarlig. Särskilt om skillnaden i båtarnas storlek är avsevärd eller vid kollision med en simmande person i vattnet. God uppsikt och aktiv utkik ska man alltid ha då man gör fart genom vattnet. Lämpligt är också att lite förutsätta att andra kommer att göra fel för att på så vis ha lite mer marginal.

Åtgärder vid kollision;

  1. Kontrollera att alla ombord är oskadda.
  2. Stäm av med den andra parten om eventuella personskador.
  3. Ta hand om eventuella personskador.
  4. Sök efter skador på främst rigg och skrov.
  5. Vid allvarliga skador så måste dessa åtgärdas. Kan de inte åtgärdas; Kalla på sjöräddningen.
  6. Om inga allvarliga skador hittas så kan färden fortsätta efter utbyte av försäkringsuppgifter.


Motorhaveri


Motorhaveri []

Att motorn stannar eller inte startar är det absolut vanligaste problemet. I de allra flesta fall beror det på bränslesystemet i form av brist på bränsle, luft i bränslesystemet eller smuts i filtren. Med grundläggande motorkunskap och regelbundna kontroller så kan man nästan helt undvika detta. Glöm inte att även startbatteriet är en del av motorsystemet.

En tamp eller liknande som trasslat in sig i propellern innebär att motorn inte går att använda även om den i sig fungerar. Var observant så inte tampar hamnar i vattnet och släpar efter eller under.

Åtgärder vid motorhaveri;

  1. Ankra om möjligt för att inte driva in i en nödsituation.
  2. Försök åtgärda felet med den kunskap och utrustning som finns ombord.
  3. Går motorn trots allt inte att starta eller använda; Kalla på sjöräddningen.


Roderhaveri


Roderhaveri []

Brustna styrvajrar och läckande hydraulsystem mellan ratt och roder är lätt att undvika genom regelbundet underhåll. Att roder mer mekaniskt går sönder eller faller av är mer ovanligt. Om det är möjligt ska man naturligtvis ha möjligt till någon form av nödstyrning.

Åtgärder vid roderhaveri;

  1. Ankra om möjligt för att inte driva in i en nödsituation.
  2. Försök åtgärda felet med den kunskap och utrustning som finns ombord.
  3. Är rodret fortsatt obrukbart; Kalla på sjöräddningen.


Rigghaveri


Rigghaveri []

Rigghaveri är relativt ovanliga och oftast när de inträffar så blir det inte särskilt allvarligt. Riggen faller oftast ut över skrovsidan i lä. En väl underhållen och kontrollerad rigg havererar mycket sällan. Ta för vana att minst en gång varje år noga kontrollera riggen och leta efter indikation på skador och förändringar sen förra kontrollen. Kontrollen görs bäst vid avriggningen för att fel och brister ska kunna åtgärdas under vintersäsongen.

Åtgärder vid rigghaveri;

  1. Kontrollera att alla ombord är oskadda.
  2. Ankra om möjligt för att inte driva in i en nödsituation.
  3. Bärga riggen upp på däck eller sänk den om den inte kan bärgas.
  4. Fortsätt färden för motor om möjligt; Annars kalla på sjöräddningen.


Personskada


Personskada

Personskador i anslutning till fritidsbåtar uppstår flera hundra varje år. Mer än hälften av dem uppkommer inne i hamnar i form av fall på bryggor, fall mellan båt och brygga och skador vid sjösättning eller upptagning. Att röra sig försiktig på bryggor och inte hoppa utan kliva till och från land är enkla åtgärder för att inte skada sig.

Åtgärder vid personskada;

  1. Förhindra risk för ytterligare skada.
  2. Ta hand om skadan.
  3. Kan skadan inte tas om hand på lämpligt vis; Kalla på sjöräddningen eller ambulans om båten ligger i en hamn med väganslutning.


Sjukdom


Sjukdom []

Akut sjukdom ombord på fritidsbåt är som tur är ovanligt. Ett aktivt friluftsliv minskar risken för sjukdom eftersom man är ute i naturen och är aktiv. Det tycker kroppen, hjärtat och hjärnan om. Känner man sig sjuk så kanske det är lämpligt att stanna på land tills man är frisk igen.
Åtgärder vid sjukdom;

  1. Ta hand om personen med lämplig medicin och omvårdnad.
  2. Kan sjukdomen inte tas om hand på lämpligt vis; Kalla på sjöräddningen.


Dödsfall


Dödsfall []

Varje år omkommer ett 20-tal personer i olyckor kopplade till fritidsbåtar. 1972 är det år som vi har statistik ifrån med flest omkomna från fritidsbåtar; då omkom 120 personer. Utvecklingen går således åt rätt håll!

2022 omkom 17 personer i olyckor med fritidsbåtar rapporterar Transportstyrelsen.

  • Minst 5 olyckor skedde på insjöar, 3 i skärgårdsmiljö och 2 på öppet kustfarvatten. 4 olyckor inträffade vid en brygga eller kaj och 1 skedde i en fors.
  • Åtminstone 6 av personerna saknade flytväst vid olyckstillfället och i minst 3 av dödsfallen tros hårt väder ha varit en bidragande faktor.
  • 6 personer omkom i kanoter, 3 i roddbåt, 3 i beboelig motorbåt och 2 på mindre öppna motorbåtar.

Sannolikt hade alla som saknade flytväst överlevt om de hade haft flytväst. Ännu fler hade överlevt om de hade haft en möjlighet att larma. Exempelvis genom en mobiltelefon i ett vattentätt fodral. Påfallande många dödsfall sker i mindre båtar/kanoter. Det kan vara för att man inte tar säkerheten på så stort allvar då båten är liten och man inte ska så långt bort. Säkerheten är alltid viktigt!

Genom mer utbildning, kunskap och förståelse för riskerna skulle vi kunna nå målet att inga personer ska omkomma från en fritidsbåt.

Drunkning är också en risk då man simmar eller hamnar i vatten. Simkunskap, klädsel, flytväst och simvett bidrar alla till att nästan helt eliminera risken för att drunkna. I Sverige drunknar knappt 100 personer per år helt i onödan.

Detta, säkerhet, är en av de största orsakerna till att detta utbildningsmaterial har tagits fram och tillhandahålls gratis!

Instuderingsfrågor

  1. Varför är det viktigt att vid man överbord ha en person som hela tiden pekar på personen i vattnet?
  2. Du upptäcker att det brinner ombord när båten ligger förtöjd i en gästhamn. Vad är de tre första stegen du gör?
  3. Vilka är de två vanligaste orsakerna till läckage?
  4. Var sker de flesta grundstötningarna?
  5. Kan man någonsin lita på att en annan båt som har väjningsplikt väjer?
  6. Vad är det vanligaste felet att en båtmotor inte fungerar?
  7. Vad är det första man ska göra vid roderhaveri om man riskerar att driva in i en nödsituation?
  8. Åt vilket håll faller masten normalt vid ett rigghaveri?
  9. Var uppstår flest personskador?
  10. Vilken är den enskilt bästa nödutrustningen för att minska antalet dödsfall som kopplas till fritidsbåtar?

Facit

  1. Det ökar drastiskt chansen att hitta tillbaka till personen så den kan räddas.
  2. Räddar/evakuerar alla som är ombord. Larmar närliggande båtar och räddningstjänsten. Sen försöker jag/vi släcka elden.
  3. Slangar och skrovgenomföringar (som lossnar eller går sönder.
  4. Nära hemmahamnen.
  5. Nej. Förutsätt att andra gör fel intill dess att du ser att de gör rätt.
  6. Problem med bränslesystemet.
  7. Ankra.
  8. Ut över skrovsidan i lä.
  9. Inne i hamnar.
  10. Flytvästen.


Gå till nästa avsnitt.





Forarintyg.se: Läs mer om användarvillkoren och upphovsrätt i avsnittet Introduktion / Upphovsrätt.



Subject:

Här kan du rapportera när du anser att något på aktuell sida behöver rättas, ändras, kompletteras eller tas bort.


Förarintyg - Ett komplett utbildningsmaterial för NFB:s Förarintyg. | KoyMa Utsjöskepparintyg - Ett komplett utbildningsmaterial för NFB:s intyg för långfärdssegling - Utsjöskepparintyg. | KoyMa Astronomisk Navigation - Ett komplett utbildningsmaterial för Astronomisk Navigation.  | KoyMa