Latitud och Longitud / Sjökortet

Latitud och Longitud. (klickbar)

För att kunna ange var något befinner sig någonstans på jordytan måste man ha ett system som alla använder och förstår. Ett sådant system benämns som ett koordinatsystem. Eftersom jorden är klotformad så räcker det inte med X och Y som man ofta klarar sig med i matematiken. Istället använder man grader och minuter för att ange en position i ett geografiskt koordinatsystem.

• Ekvatorn är den "cirkel" som går runt hela jordklotet där jorden är som bredast.
• Nollmeridianen är den "halvcirkel" som börjar vid Nordpolen, går söderut genom Greenwich (som är en förstad till London) och slutar vid Sydpolen. Den andra delen av "halvcirkeln" går från Nordpolen till Sydpolen rakt igenom Stilla havet men har inget särskilt namn. Den så kallade datumlinjen ligger där men den är långt ifrån rak.

Latituden beskriver hur långt ifrån ekvatorn man är. Latituden kan därför vara nordlig eller sydlig beroende på om man befinner sig norr eller söder om ekvatorn. På sjökortet ritas en del "latituder" ut i form av latitudparalleller. En latitudparallell går om man ritar den i sin helhet ett helt varv runt jorden (mot öster/väster).

Longituden utgår istället ifrån nollmeridianen och beskriver hur långt öster eller väster man är ifrån den. På sjökortet ritas en del "longituder" ut i form av meridianer (eller longitudparalleller). En meridian börjar alltid vid nordpolen och slutar vid sydpolen.

Latituden och Longituden är egentligen vinklar som utgår ifrån jordens medelpunkt vilket illustreras på illustrationen ovan.

Grader och minuter

Latituder och longituder skrivs alltid i form av ett gradtal och om det inte är tillräckligt exakt så fyller man på med minuter (som är delar av en grad).

Hela varvet runt av en cirkel är 360 grader. Man kan likna en grad av en cirkel som 1/360-bit av "tårtan". Skrivtecknet för en grad är ° (gradtecken).

En grad kan i sin tur delas in i 60 minuter. En minut är 1/60-bit av en grad. En minut kan delas in i tiondelar, hundradelar och tusendelar om man så önskar. Skrivtecknet för en minut är ' (apostrof).

För att inte riskera att förväxla en latitud med en longitud så skrivs latitudens gradtal alltid med två siffror även om det innebär en nolla först. En grad markeras med ett °-tecken efter talet. Exempelvis 61° och 05°.

För att inte riskera att förväxla en longitud med en latitud så skrivs longitudens gradtal alltid med tre siffror även om det innebär en eller två nollor först. Exempelvis 121°, 011° och 008°.

Latitud

Latituderna är röda på illustrationen. (klickbar)

Om vi ställer oss på ekvatorn och börjar vandra norrut kommer vi till slut hela vägen upp till Nordpolen. När vi har nått Nordpolen har vi rört oss 90° norrut. Vi har då passerat de 90 nordliga latituderna. Återvänder vi till ekvatorn och istället vandrar söderut kommer vi efter ett tag till sydpolen efter att ha passerat de 90 sydliga latituderna.

Det antal grader man befinner sig ifrån ekvatorn benämns som latitud. Latitud förkortas till Lat.

En latitud som är norr om ekvatorn skrivs som N - North/Norr och syd om ekvatorn som S - South/Syd.

En minnesregel för att komma ihåg vad som är vad;

• En LATitud är LAT och ligger således ner utmed hela varvet runt jorden.

Några exempel på latituder;

• Treriksröset: N69°00,82'
  Treriksröset ligger således 69 grader, 0 minuter och 0,82 minuter norr om ekvatorn.
• Turning Torso i Malmö: N55°36,80'
  Skyskrapan Turning Torso ligger således 55 grader, 36 minuter och 0,80 minuter norr om ekvatorn.
• Jesusstatyn i Rio de Janeiro: S22°57,11'
  Statyn står således 22 grader, 57 minuter och 0,11 minuter syd om ekvatorn.
• Ögruppen Galapagos: N/S00°00,00'
  Ekvatorn går rakt igenom denna ögrupp. S eller N spelar ingen roll då vi befinner oss på ekvatorn.

Notera att en latitud aldrig kan bli större än N/S 90°00,00'. Vid N90° befinner man sig på Nordpolen och vid S90° på Sydpolen. Vid N/S 0° befinner man sig på ekvatorn.

På papperssjökort finns på höger och vänster sida en skala för latituden. På sjökorten nedan visas hur man läser av latituden för de röda markeringarna med hjälp av latitudskalan. Notera att det ofta inte står N eller S på sjökortet. Man måste således ofta ha koll på vilken sida av ekvatorn man är då man använder sjökort.

Exempel på Övningssjökort 616

Övningssjökort 616. (klickbar)

Exempel på Övningssjökort 931

Övningssjökort 931. (klickbar)

Longitud

Longituderna är gröna på illustrationen. (klickbar)

Vi ställer oss återigen någonstans precis på ekvatorn. Om vi vandrar utmed ekvatorn så förändras vår longitud. Går vi hela varvet runt har vi gått 360°. Vi har då också passerat samtliga longituder.

Det antal grader man befinner sig ifrån nollmeridianen benämns som longitud. En grad markeras med ett °-tecken efter talet. Longitud förkortas till Long.

Longituderna har man valt att dela in i två hälfter. Ena hälften ligger väster (vilket skrivs som W för West) om nollmeridianen och andra hälften ligger öster (vilket skrivs som E för East) om nollmeridianen. Ska man skriva på svenska, vilket man sällan gör, så använder man V för Väst/Västligt och O för Ost/Ostligt. Öst skriver man aldrig och således ej heller Ö.

En minnesregel för att komma ihåg vad som är vad;

• En LONGitud är LÅNG och står från syd till norr.

Några exempel på longituder;

• Fyren Vinga utanför Göteborg: E011°36,08'
  Vinga ligger således 11 grader, 36 minuter och 0,08 minuter öster om nollmeridianen.
• Fyren Almagrundet utanför Stockholm: E019°07,57'
  Almagrundet ligger således på 19 grader, 7 minuter och 0,57 minuter öster om 0°-meridianen.
• Frihetsgudinnan utanför New York: W074°02,67'
  Frihetsgudinnan står således 74 grader, 2 minuter och 0,67 minuter väster om nollmeridianen.
• Operahuset i Sydney: E151°12,90'
  Operahuset ligger således 151 grader, 12 minuter och 0,90 minuter öster om nollmeridianen.
• Nollmeridianen i Greenwich: E/W 000°00,00'
  Här spelar det ingen roll om man skriver E eller W då vi befinner oss exakt på nollmeridianen.

Notera att en longitud aldrig kan bli större än E/W 179°59,99'. De två halvcirklarna möts ungefär mitt i Stilla havet. Då man passerar denna mötespunkt på väg ifrån Australien till Sydamerika förändras ens position från en sekund till en annan från E179°59,99' till W179°59,99'.

På papperssjökort finns i över- och underkant en skala för longituden. På sjökorten nedan visas hur man läser av longituden med hjälp av longitudskalan för de röda markeringarna. Notera att det ofta inte står W eller E på sjökortet. Man måste således ofta ha koll på vilken sida av nollmeridianen man är då man använder sjökort.

Exempel på Övningssjökort 616

Övningssjökort 616. (klickbar).

Exempel på Övningssjökort 931

Övningssjökort 931. (klickbar)

Latitud- och longitudparalleller

På sjökorten finns med jämna mellanrum tryckta svarta linjer som går parallellt med latitudskalan (vänster till höger) och longitudskalan (uppifrån och ner). Dessa paralleller gör det enklare att hitta och läsa av en latitud och longitud då man navigerar med hjälp av sjökortet.

Fördjupning

Olika skrivsätt

I detta utbildningsmaterial skrivs longituder och latituder med väderstreck-gradtal-gradtecken(°)-minuter-kommatecknet(,)-decimaler-minuttecken('). Exempelvis N57°56,4' och E018°10,9'.

Detta skrivsätt anses av många som det mest logiska. Den viktigaste informationen, men också den mest översiktliga - alltså väderstrecket, först. Därefter gradtalet som näst mest översiktligt. Sen minuterna och dess decimaler som det allra mest exakta.

Det finns andra sätt att skriva en longitud eller latitud. En del föredrar att skriva "alla siffror" först och avsluta med väderstrecket; 57°56,4'N eller 018°10,9'E.

Ibland skrivs minuttecknet före kommatecknet; N57°56',4 eller E018°10',9.

Ännu fler varianter förekommer. Det finns ingen "internationell standard" utan alla varianter fungerar. Men det underlättar så klart om man är konsekvent och skriver på ett sätt som minskar risken för missförstånd. Därav valet av skrivsätt i detta utbildningsmaterial. Det minimerar risken för missförstånd.

Läs ännu mer om olika skrivsätt i avsnittet Navigationsteori / Position.

Bredd- och längdgrader (och andra namn)

Breddgrad är ett annat ord för latitud (tänk; jorden är bredast vid ekvatorn). Längdgrad är ett annat ord för longitud (tänk; lång-itud).

Synonymer till latitud

• Breddgrad
• Latitudparallell
• Latitudlinje
• Ekvatorn (just den latituden som är ekvatorn)

Synonymer till longitud

• Meridian
• Längdgrad
• Longitudparallell
• Longitudlinje
• Nollmeridian (just den longituden som går genom Greenwich)

Grader, minuter och sekunder

En grad är 60 minuter. En minut är 60 sekunder. Tecknet för sekund är '' (dubbel apostrof). En longitud kan skrivas som E021°56,5' vilket är samma som E021°56'30"' då 30" är exakt en halv minut (0,5'). I praktiken används nästan enbart delar av minuter numera och därmed används sekunder mycket sällan.

Bågminut

Det kan kännas ovant att använda minuter som något annat än en tidsenhet då man navigerar. Ett mer matematiskt korrekt sätt att se på enheten är att den är en del av en cirkel eller en båge. Därför kallas ibland minuter (för både latituder och longituder) just för bågminut eller cirkelminut. Det går således 60 bågminuter på 1°.

WGS-84

Det finns många olika standarder för att ange latituder och longituder. Den som används överlägset mest till sjöss idag är WGS-84. Det är viktigt att navigatorn ombord är inställd på att visa latituden och longituden i just WGS-84 för att dessa ska stämma överens med exempelvis de man tar fram med hjälp av ett papperssjökort.

Instuderingsfrågor

1. Hur många grader är ett helt varv på en cirkel?
2. Hur många minuter går det på en grad?
3. Vilken stad passerar nollmeridianen genom?
4. Är en meridian en longitud eller latitud?
5. Vad är det "svenska" ordet för latitud?
6. Beskriver E018°10,9' en longitud eller latitud?
7. Kan en latitud vara större än 90°?
8. Vilket kan en longitud vara; Nordlig eller Västlig?
9. Hur många longitudgrader finns det?
10. Hur många siffror ska gradtalet på latituden alltid skrivas med?
11. Hur många siffror ska gradtalet på longituden alltid skrivas med?

Facit

1. 360°.
2. 60.
3. Greenwich/London.
4. Longitud.
5. Breddgrad.
6. Longitud.
7. Nej (N90° är på Nordpolen, S90° är på Sydpolen).
8. Västlig.
9. 360. Hälften mot väster och hälften mot öster.
10. Två.
11. Tre.

Gå till nästa avsnitt.