Kapitel: Förarintyg

MENY

Flytande sjömärken / Sjökortet

Flytande sjömärke.

Det finns många olika typer av sjömärken. Hur de ska se ut i verkligheten och på sjökortet finns det internationella regler för. Symbolerna för sjömärken sjökortet redovisas i publikationen Kort 1. Svenska sjömärken följer den internationella standarden System A.

Flytande sjömärken är sjömärken med olika form, storlek och material som är förankrade till botten med en stor tyngd. Med hjälp av sjökortet har man stor nytta av dessa sjömärken då man navigerar både för att bekräfta var man är men också exempelvis på vilken sida man ska passera ett sjömärke för att inte gå på grund.

Flytande sjömärken består av en flytande del på vars topp ibland är monterat ett topptecken för att ytterligare förtydliga vad för sjömärke det är eller för att kunna särskilja två närliggande sjömärken ifrån varandra. Topptecknet kan ha formen av klot (cirklar), koner (pilar) eller kvadrater (fyrkanter).

Alla flytande sjömärken är på sjökortet ritade med en liten ring i underkant. Det är exakt mitt i denna ring som sjömärkets faktiska position är.

Det är absolut förbjudet att förtöja vid ett flytande sjömärke eller skada det på annat vis.

Flytande sjömärken kan skadas, topptecken kan tappas, de kan rubbas ur sina lägen eller slita sig och försvinna helt efter exempelvis en isvinter. Sjöfartsverket kontrollerar regelbundet sjömärkena men lite inte på dem till 100%. Sjökortet är rätt. Läget på sjömärket är inte garanterat rätt.

På sjökortet är alla flytande sjömärken ritade med lite lutning för att markera att de är just flytande (till skillnad mot fasta sjömärken som ritas lodrätt).

Alla sjömärken tillsammans bildar en helhet. Olika typer av flytande sjömärken kombineras ofta längs en farled. Flytande sjömärken kombineras med fasta sjömärken. Allt för att göra navigationen så enkel och säker som möjligt.

Det är mycket viktigt att komma ihåg och förstå att utan ett sjökort är sjömärken nästan helt oanvändbara. Det krävs nästan alltid ett sjökort för att kunna utläsa vilken sida av sjömärket som man ska passera det på.

Utförande (Storlek, form...)

Flytande sjömärken finns i många olika utförande.

Boj	Flytande sjömärke i form av en boj används ofta i mer utsatta lägen och i farleder som trafikeras av större fartyg. Bojarna är relativt stora, ibland närmare 5 meter höga, och i metall. Diametern på bojarna kan vara upp emot en meter.
Boj med ljus / Lysboj	En boj kan vara kompletterad med en lampa för att kunna användas även för mörkernavigering. På sjökortet anges detta med en färgmarkering som också visar vilken färg lampan blinkar med.
Boj med topptecken	En boj kan också vara kompletterad med så kallad topptecken i form av koner, klot eller kryss som ytterligare förklarar vad sjömärket är tillför.
Prick/Pinne	En prick eller pinne används i mer skyddade vatten och där trafiken är mindre intensiv. Ofta är det ett plaströr med cirka 20 cm diameter och med en höjd om cirka 3 meter som används.
Prick/pinne med ljus / Lysprick/pinne	På samma vis som för en boj kan en prick/pinne vara utrustad med en lampa.
Prick/pinne med topptecken	På samma vis som för en boj kan en prick/pinne vara utrustad med topptecken.

Kardinalmärken (Väderstrecksmärken)

Alla kardinalmärkena.

Grund vill man inte köra på då man är ute till sjöss. För att vägleda där det djupt används ofta kardinalmärken. Det finns fyra olika kardinalmärken som markerar vilket väderstreck man ska passera på för att vara säker för grundet.

Kardinalmärken är alltid gula och svarta. Ibland har de två topptecken på sig som är kon-formade (som en pil). Finns det topptecken är de alltid svarta.

I och med färgkombinationen av gult och svart kan man enkelt se vilket väderstreck som det aktuella kardinalmärket markerar även om topptecken inte finns, har försvunnit eller är skadade. Topptecknen pekar alltid mot det svarta. Saknas topptecken kan man utifrån det svara utläsa vilka topptecken som skulle kunna ha använts.

Då man passerar ett kardinalmärke ska man befinna sig på "väderstreckets" sida. Är ett grund utmärkt med ett nordmärke så ska man passera norr om nordmärket för att undvika det aktuella grundet.

Nordmärke
Sjökortsymbolerna:	På nordmärken pekar båda konerna uppåt (tänk mot norr som en kompassnål). Då båda topptecknen pekar uppåt är nordmärken enbart svarta uppe (och gula nere). Nordmärke.
Ostmärke
Sjökortsymbolerna:	På ostmärken pekar den övre konen uppåt och den undre nedåt (tänk att de bildar ett O). Topptecknen pekar åt var sitt håll vilket ger svart uppe och nere (och gult i mitten). Ostmärke. Ostmärke.
Sydmärke
Sjökortsymbolerna:	På sydmärken pekar båda konerna neråt (tänk mot syd som en kompassnål). Då båda topptecknen pekar neråt är sydmärken enbart svarta nere (och gula uppe). Sydmärke.
Västmärke
Sjökortsymbolerna:	På västmärken pekar den övre konen nedåt och den undre konen uppåt (ungefär som midjan på en väst eller om man är väldigt "kreativ" så kan man tänka att de formar ett "W"). Topptecknen pekar mot mitten vilket ger svart i mitten (och gult uppe och nere). Västmärke. Västmärke.

Lateralmärken (Farledsmärken, Sidomärken)

Sidorna i en farled markeras med lateralmärken där så behövs. Detta i form av helt gröna sjömärken på styrbordssida och helt röda sjömärken på babordssida av farleden (då man färdas i farledens riktning).

För att kunna använda lateralmärkena i sin navigation måste man därför veta i vilken riktning farleden går. Första regeln i Sverige är att farleder går från gränsen mot Norge på Västkusten, runt Sverige och upp till Haparanda. Andra regeln är att farleder går in till hamn. Detta gör att färdas man norrut innanför Öland så färdas man i farledens riktning och ska således ha gröna märken på styrbordssida och röda på babordssida. Färdas men ut mot havet från en hamn i exempelvis Göteborg eller Stockholm så färdas med mot farledens riktning och ska då ha gröna märken på babordssida och röda på styrbordssida.

Styrbordsmärke
Sjökortsymbolerna:	Styrbordsmärken är alltid helt gröna. Deras topptecken är en kon (pil) som pekar uppåt. Ibland är de utrustade med en lampa som blinkar med grönt ljus då det är mörkt. Styrbordsmärke. Styrbordsmärke. Styrbordsboj. Styrbordsboj.
Babordssmärke
Sjökortsymbolerna:	Babordsmärken är alltid helt röda. Deras topptecken är en kub/rektangel (fyrkant). Ibland är de utrustade med en lampa som blinkar med rött ljus då det är mörkt. Babordsmärke. Babordsmärke. Babordsboj. Babordsboj.
Inofficiella lateralmärken
	Det förekommer, ofta inne i eller in till mindre hamnar, inofficiella lateralmärken. Dessa finns inte med i sjökortet. Deras tillförlitlighet ska antas vara låg om man inte har stor lokalkännedom. Inofficiell "farled" med lateralmärken. Inofficiellt babordsmärke.

Punktmärken

Ett punktmärke används för att markera ett hinder av begränsad omfattning. Oftast är dessa endast relevanta för fartyg.

De är målade med liggande svart-röda-linjer och har två svarta klot som topptecken.

Punktmärke med topptecken.

Mittledsmärken

Mittledsmärken markerar ofta början av en farled ute till havs (de kallas då ofta även för angöringsboj). De används också för att markera mitten på en farled.

De är målade med stående band av vitt och rött/rosa. Topptecknet är ett ensamt svart klot.

Mittledsboj utan topptecken.

Mittledsmärke utan topptecken.

Specialmärken

Specialmärken är inte till för navigering utan endast som utmärkning av något som behöver skyddas eller markeras. Specialmärken kan också användas för att markera nya hinder i väntan på att ordinarie utmärkning ska komma på plats och föras in på sjökorten.

Specialmärken är helt gula och har ett gult kryss som topptecken.

Specialmärke.

Fördjupning

System A och System B

På den amerikanska kontinenten, i Japan och Korea där System B används är styrbordslateraler röda och babordslateraler gröna. Alltså tvärtom mot vad vi har här med System A.

Utomlands

Utländskt exempel.

Sjömärken utomlands följer samma principer men har ofta lite annan design än de svenska. Bilden visar en babords-lateral boj i Storbritannien utan topptecken. Principen med att den är röd och har en plan/kvadratisk ovansida är lika. Men konstruktionen med plåtskärmar finns inte i Sverige.

Dubbla flytande sjömärken

Om det ligger två likadana kardinalsjömärken inom ett mycket kort avstånd ifrån varandra indikerar det att det är ett nyutlagt sjömärke som ännu inte har hunnit föras in i ett sjökort för att varna lite extra.