Idag är utbudet av navigatorer så stort att det nästan alltid går att finna någon som uppfyller de krav, behov och förutsättningar som köparen har.
Prismässigt så kan man skaffa sig en navigator från någon tusenlapp som minst för en enkel lösning. Storleksmässigt är de minsta så små att de enkelt går att stoppa ner den i fickan. Funktionellt så har även de enklaste idag ofta fler funktioner än vad de flesta behöver.
Navigatorer finns i många olika tekniska utföranden. De vanligast är plotter, mobiltelefon, surfplatta och datorbaserat.
Navigationsmetodiken med en navigator är i grunden enkel. Navigatorn visar sjökortet och på sjökortet visas båtens position. Därmed kan man i varje ögonblick exakt se vart båten befinner sig och därmed också vilken väg man ska köra för att undvika faror. Har man gjort en planering av rutten innan visas rutten på navigatorn och man kan enkelt följa den på bildskärmen allt eftersom färden fortskrider.
Innan avfärd bör man planera sin färd genom att skapa en rutt som sträcker sig från start till mål på navigatorn med girpunkter på de positioner där man ska ändra kurs eller där det finns något särskilt man behöver vara uppmärksam på.
Vid navigatornavigation används på navigatorn en del begrepp som man behöver förstå och känna till.
Markör | "Muspekaren" på navigatorn som används för att markera, välja, mäta, se position och mycket mera. Markör heter "cursor" på engelska. |
Girpunkt | En Girpunkt är en markerad position där man avser att göra en gir eller på annat vis markera positionen. Girpunkt benämns på engelska som "waypoint". En girpunkt kan användas för att köra eller om de är flera bilda en rutt. De kan också användas för att markera något av intresse (exempelvis ett bra fiskeställe) eller en fara. |
Rutt | En planerad färdväg bestående av två eller flera girpunkter som är sammanlänkade. Rutt benämns på engelska som "route". En rutt är normalt det som man får som resultat av sin planering av färden. Rutten är då färdvägen planerad i form av den mest lämpliga vägen. |
Ben | Sträckan mellan två girpunkter. Två eller flera ben i rad blir tillsammans en rutt. Ben benämns på engelska som "leg". Genom att på navigatorn lägga ut ben kan man rita in bäringar, riskområden eller andra linjer man önskar för sin navigation. |
Färdspår | Ett färdspår som visar hur den egna och/eller andra båtar har färdats. Färdspår benämns på engelska som "track". Genom att titta på färdspåret kan man ofta se om båtens avdrift eller ström har förändrats. Seglare uppskattar ofta att kunna se kryssvinklarna utifrån färdspåret. Genom att spara färdspåret och senare tända upp det igen kan man säkerställa att man kör exakt samma vägval nästa gång man färdas den aktuella sträckan. |
FÖG | FÖG är en akronym för Fart Över Grund. Alltså den fart som båten färdas med över botten. På engelska är akronymen SOG (Speed Over Ground). Har man en traditionell logg som visar båtens fart genom vattnet är skillnaden mellan FÖG och loggen den fart som strömmen och avdriften ökar (eller minskar) båtens fart med. |
KÖG | KÖG är en akronym för Kurs Över Grund. Alltså den kurs som båten färdas med över botten. På engelska är akronymen COG (Course Over Ground). Genom att jämföra KÖG och kursen på magnetkompassen får man en uppfattning om summan av kursfelen (deviation, missvisning, avdrift och ström). |
ETA | ETA är en akronym för Estimated Time of Arrival. Alltså det klockslag man kommer att komma fram till aktuell girpunkt om den aktuella farten bibehålls. ETA har ingen vedertagen akronym på svenska. |
TTG | TTG är en akronym för Time To Go. Alltså den tid som återstår innan man når målet. TTG har ingen vedertagen akronym på svenska. |
XTE | XTE är en akronym för Cross Track Error. XTE är den distans man är vid sidan av den planerade rutten. Är XTE 0,0' färdas man exakt på den planerade rutten. XTA har ingen vedertagen akronym på svenska. Genom att planera färden med en maximal XTE i tanken vet man också hur mycket man kan "vingla" ifrån den planerade rutten innan man är för nära en farlighet. Särskilt användbart är detta för en segelbåt som kryssar. |
VMG | VMG är en akronym för Velocity Made Good. Till skillnad mot FÖG kräver VMG att man navigerar mot en girpunkt. VMG är då den faktiska farten som båten färdas med mot girpunkten. Kör man "parallellt" med girpunkten blir VMG 0 knop. Kör man ifrån girpunkten blir VMG negativ. VMG har ingen vedertagen akronym på svenska. |
BRG | BRG är en förkortning av Bearing (bäring). Bäringen som visas på en navigator är normalt bäringen till nästa girpunkt. |
DST | DST är en förkortning för Distans. Distansen som visas är normalt distansen till nästa girpunkt eller till markören. |
HDG | HDG är en förkortning för Heading (kompasskurs). För att en navigator ska kunna visa denna måste den ha en magnetisk kompass ansluten. |
Dagens navigatorer har enormt många funktioner. Att behärska dem alla fullt ut är nästan omöjligt. Att behärska de grundläggande funktionerna är mycket viktigt för att navigatorn ska kunna vara ett hjälpmedel även i en lite mer pressad situation.
Nedan beskrivs några av de mer grundläggande funktionerna;
Genom en knapptryckning eller två återgår navigatorn till att visa båtens aktuella position på sjökortet. Särskilt användbart om man har varit inne i en meny eller mätt avstånd till något längre bort och snabbt måste tillbaka för att kunna navigera.
Genom att markera två positioner erhålls avståndet mellan dessa.
Genom att markera en position erhålls kursen och distansen dit från den egna båten.
I internminnet i navigatorn kan rutter, girpunkter och färdspår sparas för att återanvändas nästan gång man färdas samma väg. Ibland kan dessa kopieras ut till ett minneskort eller sparas på datorns hårddisk för att användas i andra programvaror. På samma vis kan man ibland importera rutter, girpunkter och färdspår man har fått från exempelvis en bekant.
Genom att markera ett objekt kan man ofta få upp mer information. Det kan vara namn på ett sjömärke, hamnbeskrivningar, flygfoton och mycket annat beroende på informationen som finns i navigatorn och på sjökorten.
På många navigatorer kan man idag välja om sjökortet ska visas med nord upp på bildskärmen eller kursen upp på bildskärmen. Med nord upp så vrider sig båten då man girar på navigatorn. Med kurs upp så vrider sig sjökortet på navigatorn då man girar.
Genom att välja rätt zoom-läge och att stänga av onödig information blir sjökortet mer lättläst och navigationen säkrare. Dagtid kan exempelvis fyrljus stängas av. Djupsiffror över 10 meter är ofta onödiga. Namn på öar, orter och sjömärken kanske inte behövs. Var mycket observant på att inte för mycket information stängs av eller väljs bort!
Navigatorn visar oftast ett en vektor (ett streck) som utgår ifrån båten som visar kursen båten färdas med. Vektorn varierar ofta med båtens fart och blir då längre om farten är hög. Detta är ofta mycket användbart för att bland annat bedöma hur lång tid man har kvar till nästa sjömärke eller girpunkt.
Om navigatorn ställs in till att vägleda till en girpunkt kommer den kontinuerligt att visa aktuell kompasskursen och återstående distans till girpunkten.
Många navigatorer visar den girpunkt som den navigerar till just nu i en avvikande färg. Då man kommer inom ett visst avstånd ifrån den girpunkten så skiftar navigatorn automatiskt över till nästan girpunkt i den aktuella rutten.
På navigatorns bildskärm kan man då hela tiden se kurs och distans samt vart man är på förbindelselinjen mellan förra och nästa girpunkt. Ibland visas också kursen till nästkommande girpunkt så man kan planera giren.
Alla navigatorer visar båtens fart och kurs över grund till skillnad ifrån loggen som visar fart genom vattnet och kompassen som visar kursen genom vattnet.
Då man färdas på ett ben mellan två girpunkter presenterar nästan alla navigatorer en distans som visar hur långt ifrån förbindelselinjen mellan girpunkterna man är. Detta är den distans som man har glidit åt sidan. Denna distans kallas för cross-track-error (förkortat XTE). Genom att ha kontroll på hur stor XTE man maximalt kan ha så kan man enkelt ligga och kryssa utmed en rutt och ändå vara säker på att man undviker alla faror så länge XTE inte överstiger den distans man har planerat rutten utifrån.
På de flesta navigatorer finns en snabb-knapp för att skapa en särskild MOB-girpunkt just där man är nu som är tänkt att användas vid man överbord. Detta för att man enklare ska kunna hitta tillbaka till platsen där personen föll överbord. Funktionen kan ofta även användas för att under färden markera intressanta positioner för att kunna använda dem på passande vis senare.
Här är några tips som gör navigatornavigation lättare och säkrare.
Då man planerar och placerar ut girpunkter på navigatorn är det viktigt att de placeras så att rundningen kan göras säkert och nästa sträcka på rutten blir lätt att identifiera, observera och gira till. Girpunkter bör därför inte placeras på exempelvis sjömärken eller öar utan vid sidan av där man säkert kan färdas med båten.
Girpunkter placeras med fördel så att farleder, enslinjer och sjömärken används för att möjliggöra enkel kontroll av navigationen. Lägg även gärna girpunkter vid uddar och mitt i sund så att girarna blir enkla att genomföra.
Under färden är det inte nödvändigt att följa den planerade rutten exakt. Rutten är primärt till för att tänka igenom färden innan och vara till stöd under färden. Önskar man ta en liten omväg eller måste väja eller kryssa för att det är motvind så ska man naturligtvis göra det.
Placera gärna en girpunkt på rutten där navigationen kräver lite mer uppmärksamhet. Det kan vara att där finns en fartbegränsning, att det är trångt, att rutten går nära ett grund eller att där finns något särskilt vackert att titta på.
En stund innan man når fram till en girpunkt måste man observera förutsättningarna för hur girpunkten ska rundas för att man ska gira in på nästa ben på rutten.
Att placera ut girpunkter som inte är en del av rutten på positioner där det finns saker som ska undvikas kan ibland vara effektivt. Exempelvis på kanten av ett grundområde man måste passera norr om eller mitt på ett grund där man inte får komma närmare den girpunkten än exempel 0,1 M.
Den position som en navigator presenterar är normalt extremt exakt. Trots det ska man ta för vana att ofta kontrollera sin position på andra vis utifrån de möjligheter som ges.
Några orsaker är;
Navigatornavigation är om den görs rätt säkrare än navigation utan en navigator. Att känna till och hantera riskerna med navigatornavigation är därför viktigt.
Genom att aktivera att för mycket information visas på navigatorn kan sjökortet bli nära nog oläsligt. Även om båtsymbolen syns så gör inte grund, öar och sjömärken det. Här måste navigatorns inställningar justeras så att navigationen kan göras på ett säkert sätt.
Zooma in lite till är ofta en enkel åtgärd. Att stänga av (kallas ofta för att "släcka") information som inte är relevant är en annan åtgärd.
Dagens navigatorer har ofta enormt många funktioner, menyer, inställningar och möjligheter. Detta i sig innebär en risk. Om man har brister i färdigheten att använda just sin navigator är risken stor att man "fastnar" i att leta efter det man just då vill ha/behöver istället för att navigera. Risk finns också att navigatorn visar något annat än sjökortet och båtens position och vet man inte hur man snabbt återgår till "navigationsläget" kan man tappa kontrollen över navigationen. Läs manualen till din navigator! Träna på att använda den när båten är förtöjd. Leta inte nya funktioner under pågående färd utan leta efter dem i lugn och ro när båten är förtöjd.
Om en navigator med liten bildskärm, exempelvis en mobiltelefon, används är det ofta svårt att få en översikt över navigationen. Används en liten bildskärm kräver detta mer av dig som navigatör och då främst i form av planering innan färden.
Alla navigatorer har en fördröjning i sin presentation. Som riktvärde ska antas att navigatorn visar en meter fel för varje knop man färdas i. Navigatorn visar alltså var man var för en liten stund sedan och färdas man i mycket hög fart så blir felet därmed relativt stort.
Vid all form av navigation så ska man eftersträva nödvändig marginal för att eliminera riskerna. Det är lätt att tro att navigatorn är precis så exakt som det som presenteras på den. Men i verkligheten är inte sjökorten så exakta och sjömärkena kan flytta sig ur sitt läge.
Zooma in så att sjökortet visar all information som finns i det området där båten är just nu. Att navigera på ett sjökort som inte visar all information eller är svårläst innebär risker.
Det har skett olyckor, och kommer ske igen, där navigatören har fokuserat för mycket på navigatorn och för lite på uppmärksamheten av verkligheten och därför kört rakt upp på land eller rakt in i stora flytande sjömärken. Navigatorn är inte ett Tv-spel! Den är bara ett stöd för navigation i verkligheten.
Med en navigator är ens position och farorna normalt väl kända. Det kan göra en övermodig och tro att man kan köra fort och ändå vara säkert. Förutom att det kan innebära risker och obehag för andra båtar runt omkring så innebär det också ökade risker för egen del om och när något oväntat inträffar. Det kan räcka med att någon ombord frågar vad klockan är så tappar navigatören fokus i några sekunder i hög fart och missar en girounkt eller mötande fartyg och båtar.
En navigator kan gå sönder. Man kan till och med säga att den kommer att gå sönder. Du vet bara inte när och på vilket sätt. Att kunna fortsätta navigera när navigatorn slutar fungera är mycket viktigt. Om reservlösningen är ett papperssjökort eller en reservnavigator som kan tas fram är helt valfritt. Fördelen med ett papperssjökort är att det alltid fungerar så länge det finns ombord. Det kräver ingen el och går svårligen sönder. En mobiltelefon i ett vattentätt fodral med lämplig navigationsapp installerad är i många fall en utmärkt reservlösning till båtens ordinarie navigator.
På lite mer avancerade navigatorer finns möjlighet till att ställa in larm. Exempelvis om båten har flyttat sig mer än 25 meter så genereras ett larm. Utmärkt om man har ankrat och vill veta om ankaret har släppt och båten börjar röra på sig.
Forarintyg.se: Läs mer om användarvillkoren och upphovsrätt i avsnittet Introduktion / Upphovsrätt.