Det finns flera olika kurser. Att rätta och sätta kurs är två olika metoder för att räkna om mellan de olika kurserna. Det man räknar med är ett eller flera av de "felen" som påverkar kurserna i form av deviation, missvisning, avdrift och ström.
De olika kurserna påverkas av de olika kursfelen. Kursfelen är beskrivna i avsnitten Deviation & Missvisning samt Avdrift och Ström i detta kapitel.
Vid beräkningar med felen är ett Ostlig (E) fel alltid positiv (+) och ett Västlig (W) fel alltid negativ (-). Exempelvis +10°E och -10°W.
d | Deviation (Deviation på engelska)
|
m | Missvisning (Variation på engelska)
|
a | Avdrift (Drift på engelska)
|
s | Ström (Current på engelska)
|
I förarintyget ingår inte att kunna räkna med ström. Inga instuderingsfrågor omfattar därför strömberäkningar.
Det finns fem olika kurser varav två kurser kan visas på vanliga navigationsinstrument. Kompasskurs (KK) på en magnetisk kompass och kurs över grund (KÖG) på en navigator. Den rättvisande kursen (K) är den som man lägger ut eller mäter upp på ett sjökort.
Magnetisk kurs (KM) och Kurs Genom Vattnet (KGV) är mer teoretiska kurser som mycket sällan används vid navigation mer än vid beräkningarna av de andra kurserna.
KK | Kompasskursen (Compass course på engelska)
|
KM | Magnetisk kurs (Magnetic course på engelska)
|
K | Rättvisande kurs (True/True Course på engelska)
|
KGV | Kurs Genom Vattnet (CTW/Course Through Water på engelska)
|
KÖG | Kurs Över Grund (COG/Course Over Ground på engelska)
|
Oavsett om man ska rätta eller sätta en kurs används samma beräkningsuppställning.
KK (Kompasskurs) +/- d (Deviationen) ======= = KM (Magnetisk kurs) +/- m (Missvisning) ======= = K (Rättvisande kurs) +/- a (Avdrift) ======= = KGV (Kurs Genom Vattnet) +/- s (Ström) ======= = KÖG (Kurs Över Grund)
Ofta känner man inte till alla felen eller behöver inte beräkna alla de olika kurserna. När så är fallet hoppar man bara över de stegen i uppställningen.
Rätta kurs gör man exempelvis då man läst av kompasskursen (KK) på den magnetiska kompassen ombord och man undrar vilken kurs över grund (KÖG) båten har. Beräkningen görs utifrån de fyra felen.
Exemplet på kompassrosen nedan illustrerar vad kompasskursen (KK) 241° ger för kurs över grund (KÖG). Notera att alla fyra felen är ostliga (E) i detta exemplet. Båten kommer att färdas med en kurs över grund som är avsevärt mer åt höger/öster än vad kompassen visar.
241° KK (Kompasskurs) + 17°E d (Deviation, +/E/Ostlig) ========= = 258° KM (Magnetisk kurs) + 22°E m (Missvisning, +/E/Ostlig) ========= = 280° K (Rättvisande kurs) + 20° a (Avdrift, +/E/Ostlig) ========= = 300° KGV (Kurs Genom Vattnet) + 15° s (Ström, +/E/Ostlig) ========= = 315° KÖG (Kurs Över Grund)
Vi vet följande och vill genom att rätta vår kompasskurs (KK) beräkna vår kurs över grund (KÖG);
Vi räknar nu;
225° KK (Kompasskurs) d (Deviation är okänd) ========= = 225° KM (Magnetisk kurs) + 6°E m (Missvisning, +/E/Ostlig) ========= = 231° K (Rättvisande kurs) a (Avdrift är okänd) ========= = 231° KGV (Kurs Genom Vattnet) s (Ström är okänd) ========= = 231° KÖG (Kurs Över Grund)
När vi på den magnetiska kompassen läser av kompasskursen KK=225° och rättar den för missvisningen (+6°E) blir kurs över grund KÖG=231°.
OBS! Detta exempel är "fördjupning" då det använder mer än ett fel samtidigt. Vi vet följande och vill genom att rätta vår kompasskurs (KK) beräkna vår kurs över grund (KÖG);
Vi använder beräkningsuppställningen och räknar;
087° KK (Kompasskurs) + 6°E d (Deviation, +/E/Ostlig) ========= = 093° KM (Magnetisk kurs) - 3°W m (Missvisning, -/W/Västlig) ========= = 090° K (Rättvisande kurs) + 10°E a (Avdrift, +/E/Ostlig) ========= = 100° KGV (Kurs Genom Vattnet) - 5°W s (Ström, -/W/Västlig)) ========= = 095° KÖG (Kurs Över Grund)
När vi på den magnetiska kompassen läser av kompasskursen KK=087° och utifrån de fyra olika felen rättar (beräknar) kurs över grund blir KÖG=095°. Det är KÖG som visas på navigatorn under färden.
Sätta kurs gör man exempelvis då man vet kurs över grund (KÖG) och vill räkna ut kompasskursen (KK) på båtens magnetiska kompass. Beräkningen görs utifrån samma fyra fel som vid rättning av en kurs. Vi använder samma uppställning men börjar nerifrån istället.
Vi vet följande och vill genom att sätta vår kurs över grund (KÖG) beräkna vår kompasskurs (KK);
Vi använder beräkningsuppställningen men väntar en liten stund med att räkna;
???° KK (Kompasskurs) d (Deviation är okänd) ========= = ???° KM (Magnetisk kurs) m (Missvisning är okänd) ========= = ???° K (Rättvisande kurs) - 10°W a (Avdrift, -/W/Västlig) ========= = ???° KGV (Kurs Genom Vattnet) s (Ström är okänd) ========= = 125° KÖG (Kurs Över Grund)
Med lite "resonerande" vad som blir 125° när man drar bort -10° kommer vi fram till att KK är 135°. Vi kontrollerar: 135-10=125.
Detta exempel kan i praktiken vara att man kör mot sydost och vinden är sydlig. Vinden blåser ifrån höger/styrbord och trycker båten mot (vänster) väster om man följer kompassrosen runt. Alltså blir det en -/W/Västlig avdrift i beräkningen. Storlek är antagen till 10° då det är en vanlig avdrift på segelbåtar då de seglar.
OBS! Detta exempel är "fördjupning" då det använder mer än ett fel samtidigt.
Vi vet följande och vill genom att sätta vår kurs över grund (KÖG) beräkna vår kompasskurs (KK);
Vi använder beräkningsuppställningen men väntar en liten stund med att räkna;
???° KK (Kompasskurs) + 6°E d (Deviation, +/E/Ostlig) ========= = ???° KM (Magnetisk kurs) - 3°W m (Missvisning, -/W/Västlig) ========= = ???° K (Rättvisande kurs) + 10°E a (Avdrift, +/E/Ostlig) ========= = ???° KGV (Kurs Genom Vattnet) - 5°W s (Ström, -/W/Västlig)) ========= = 095° KÖG (Kurs Över Grund)
I och med att vi sätter en kurs måste vi börja nerifrån. Matematiskt kan detta göras på många vis men här lär vi ut att "resonera" fram svaret. (Att "resonera" fram svaret på detta vis kallas ibland för "Chalmers-metoden".)
Kompasskursen (KK) är således i detta exempel 087° då kurs över grund (KÖG) är 095°.
Beräkningar med ström ingår inte i förarintyget och det finns därför inga instuderingsfrågor där ström ingår. Principen är dock exakt den samma som för övriga fel och ström finns med i beräkningsuppställningen. Har du lärt dig att rätta & sätta kurs på detta vis kan du mycket enkelt också räkna med ström och därmed uppfylla kunskapskraven för både Kustskepparintyget och Utsjöskepparintyget där strömberäkningar ingår.
Metoden som lärs ut ovan med samma beräkningsuppställning både för att rätta och sätta kurs kallas ibland för "Chalmersmetoden". Det finns flera andra metoder för att rätta och sätta kurser som ger samma resultat. Flera av de metoderna baseras på att tecknet för felen ska ändras beroende på om man rättar eller sätter kurs och för det finns det olika minnesregler som man ofta vänder fel trots allt.
Forarintyg.se: Läs mer om användarvillkoren och upphovsrätt i avsnittet Introduktion / Upphovsrätt.