Då man har en kurs som grund för sin navigation tillsammans med en magnetkompass så påverkas kompassen och därmed kursen av två felkällor; Deviation och Missvisning.
Deviation är det fel som den egna båtens magnetism ger upphov till. Ombord finns det ofta föremål som vart och ett har ett magnetfält runt sig. Det är kablar, motorer, ankare, kätting, metallförstärkningar, spis, konservburkar, verktyg och mycket annat. Alla dessa små störningar påverkar tillsammans kompassen. Detta fel benämns som deviation. Deviationen ändrar sig (både styrka och riktning) med den kompasskurs man färdas i.
Deviation brukar skrivas/förkortas med d.
På kommersiella fartyg så installerar man mycket noga uträknade små kompensationsmagneter runt kompassen. Dessa små magneter motverkar då allt i fartyget som orsakar deviation. Därmed kan man ofta minska deviationen till att vara maximalt någon grad. Därefter mäter man noga upp deviationen för olika kompasskurser och noterar dem i en deviationstabell.
På fritidsbåtar är det ofta för kostsamt att göra sådana justeringar vilket gör att man ofta har en avsevärd deviation att ta hänsyn till. Deviationen på en fritidsbåt kan vara över 10°.
Skulle deviationen vara onormalt stor så kanske kompassen kan flyttas en liten bit eller en kraftig störkälla (exempelvis en kabel till självstyrningen) kanske kan flyttas längre bort ifrån kompassen.
I praktiken är ofta deviationen relativt okänd på en fritidsbåt. Få fritidsbåtsägare tycker att det är värt mödan att ta fram en deviationstabell för sin båt och uppdatera den med några års mellanrum. Navigatorer för fritidsbåtar har sällan funktioner i sig för att hantera deviation.
Vid beräkningar med deviation i senare avsnitt är Ostlig (E) deviation alltid positiv (+) och Västlig (W) deviation alltid negativ (-). Exempelvis +6°E och -3°W.
Missvisning är det fel som jordens magnetfält ger upphov till. Idealt vore om en magnetisk kompass alltid pekade rakt mot den geografiska nordpolen men i praktiken är det mot den magnetiska nordpolen den pekar. Missvisningen är skillnaden mellan riktningen mot den geografiska- och magnetiska nordpolen. Missvisningen är densamma (både styrka och riktning) oavsett vilken kurs man färdas i om man inte färdas mycket långt.
Missvisning brukar skrivas/förkortas med m.
Jordklotets nordpol är den som jordaxeln roterar runt. Det är denna nordpol som är nordpolen på alla kartor och jordglober. Det är vid denna nordpol som alla longituder börjar/slutar. Den kallas ofta för den geografiska nordpolen och den flyttar inte på sig.
Men där finns också en annan nordpol; den magnetiska nordpolen. Det är denna som nålen i alla kompasser pekar mot. Den magnetiska nordpolen flyttar på sig. Under 1900-talet har förflyttningen varit relativ stor. Denna förflyttning är förklaringen till att missvisningen förändras.
I och med att dessa två nordpoler inte ligger på samma position finns där på nästan alla platser på jorden en skillnad mellan kursen/riktningen till den geografiska nordpolen som kartan är baserad på och den magnetiska nordpolen som kompassen pekar på. Denna skillnad kallas för missvisning.
En ostlig missvisning innebär att den kurs man mäter på sjökortet är större än den kurs som avläsas på en magnetisk kompass. En ostlig missvisning innebär att där man befinner sig ligger den geografiska nordpolen (som longituderna på ett sjökort leder till och som jorden roterar runt) öster om den magnetiska nordpolen (som kompassen pekar på).
Utöver denna orsak med nordpolerna så varierar också jordens magnetfält i vissa regioner. Detta gör det mer komplicerat att bestämma missvisningen för en plats.
Missvisningen redovisas därför på alla papperssjökort i form av en och ibland flera kompassrosor på sjökortet. På varje sådan kompassros kan man utläsa hur stor missvisningen var under det år som anges och hur mycket den förändras varje år. På mer avancerade navigatorer kan ofta missvisningen fås fram för det området man befinner sig i.
Vid kompassrosen ovan var missvisningen år 2005 7,0° ostlig och ökar med 0,1° mot öst varje år.
Missvisningen i Sverige varierar med var man befinner sig. Utmed västkusten är den idag cirka 4° ostlig och i Haparandas skärgård är den cirka 10° ostlig. Missvisningen i Sverige ökar för närvarande mot ost varje år med cirka 0,1°.
|
Lokalt kan missvisningen vara avsevärt större. Sådana områden markeras då i sjökortet med aktuell missvisning inom det området. I vårt närområde finns sådana jordmagnetiska störningsområden främst utmed Östersjökusten och söder om Norge.
Vid beräkningar med missvisning i senare avsnitt är Ostlig (E) missvisning alltid positiv (+) och Västlig (W) missvisning alltid negativ (-). Exempelvis +6°E och -3°W.
Den magnetiska nordpolen flyttar på sig vilket gör att missvisningen förändras. Under de senaste 100 åren har hastigheten som denna förflyttning sker med varit hög. På bilden nedan ses var den magnetiska nordpolen har varit under de senaste århundradena.
Forarintyg.se: Läs mer om användarvillkoren och upphovsrätt i avsnittet Introduktion / Upphovsrätt.