Förutom de magnetiska fel som kompassen är påverkad av tillkommer två fel för hur mycket vinden trycker båten i sidled (avdrift) och hur mycket vattnet trycket båten i sidled (ström).
Ström ingår inte i kunskapsfodringarna för förarintyget. Ström är därför beskrivet under rubriken Fördjupning nedan. På främst Västkusten och i Öresund kan strömmen tidvis ha en styrka på upp till eller över 3 knop vilket gör att lite förståelse för strömmarna kan vara användbart.
Om det blåser sidvind då man kör eller seglar sin båt kommer vinden att trycka båten åt sidan. Detta kallas för avdrift. Både segelbåtar och motorbåtar har således ofta avdrift.
Avdriften brukar skrivas/förkortas med a.
Det är ofta svårt att veta hur stor avdriften är då storleken beror på båtens form (vindfång), fart, vindriktningen och vindstyrkan. Därför gör man ofta en uppskattning. En avdrift på mellan 5 och 10° är ofta en rimligt korrekt uppskattning för en segelbåt. En motorbåt har ofta lite mindre avdrift.
Vid beräkningar med avdrift i senare avsnitt är Ostlig (E) avdrift alltid positiv (+) och Västlig (W) avdrift alltid negativ (-). Exempelvis +10°E och -5°W.
Avdriften är Ostlig (E/+) om båten trycks från vänster av vinden. Kör man rakt norrut så trycks man då mot ost om vinden kommer ifrån vänster. Trycks båten mot höger av vinden på en rakt nordlig kurs är avdriften västlig (W/-).
Om vattnet flyttar på sig kallas detta för ström. Strömmen orsakar en sidoförflyttning av båten på likartat sätt som avdriften. På insjöar och inne i Östersjön är det mycket ovanligt med ström. I Öresund, på Västkusten och i floder kan strömmen vara flera knop. Om båten ligger till synes helt stilla och det är vindstilla och strömmen är nordlig två knop kommer båten att färdas norrut i två knop. Det syns inte på vattenytan då allt vatten flyttar på sig. Men om man åker förbi ett sjömärke så syns strömmen då det ser ut som sjömärket åker söderut (eftersom vattnet åker norrut).
Till skillnad ifrån vind som man beskriver varifrån den kommer (nordlig vind = vinden blåser från norr) så beskrivs ström som vilket håll vattnet strömmar åt (nordlig ström = vattnet rinner mot norr).
Ström brukar skrivas/förkortas med s.
Ström i svenska farvatten orsakas främst av väder. Vid högtryck och lågtryck "trycks" eller "sugs" vatten åt olika håll. Vid kraftig vind kan vatten knuffas åt ett håll och när vinden minskar "strömmar" det tillbaka. I en flod rinner vattnet mot dess utlopp vilket innebär strömmande vatten. Utomlands är tidvatten ofta den största källan till ström. Tidvattenströmmar är ofta på flera knop och i extrema fall över 10 knop. I vissa sund i Bohuslän finns tidvattenströmmar som vissa dagar kan uppgå till flera knop. Utanför skärgården i Bohuslän rinner oftast en nordgående ström med en styrka om en till två knop som är en mycket liten del (rest) av Golfströmmen. De stora oceanströmmarna, som Golfströmmen, orsakas av skillnader i vattentemperatur och salthalt mellan olika delar av oceanerna.
Strömmens styrka (=fart) och riktning kan man erhålla via bland annat tidvattentabeller, strömkartor, mätstationer och olika appar. Se exemplet på strömkartan ovan där det rinner en relativt kraftig nordlig ström utmed västkusten.
Strömmens styrka anges normalt i knop. Alltså samma enhet som båtens fart mäts i.
Strömmens riktning anges alltid som den riktningen strömmen har. En nordlig ström innebär att vattnet "rinner" mot norr (från söder). Seglar man norrut med en fart genom vattnet om 6 knop och strömmen är nordlig (alltså rinner norrut) med en styrka på 2 knop kommer båten att färdas med 8 knop (6+2) över grund.
Vid beräkningar med ström i senare avsnitt är Ostlig (E) ström alltid positiv (+) och Västlig (W) ström alltid negativ (-). Exempelvis +10°E och -5°W.
Strömmen är Ostlig (E/+) om båten trycks från vänster av strömmen. Kör man rakt norrut så trycks man då mot ost om strömmen kommer ifrån vänster. Trycks båten mot höger av strömmen på en rakt nordlig kurs är strömmen västlig (W/-).
Forarintyg.se: Läs mer om användarvillkoren och upphovsrätt i avsnittet Introduktion / Upphovsrätt.