Inledning / Manövrering

Att manövrera en båt för första gången känns för de flesta ovant. Orsaken är ofta att på en båt sitter det man styr med längst bak till skillnad mot en cykel eller bil där man styr med det som sitter längst fram. Det finns inte heller någon broms som man kan hålla nere så att båten står helt stilla. En båt påverkas förutom av det man själv gör också av hur vinden blåser och hur vattnet strömmar.

Öva!

Att köra en båt rakt fram och få in känslan över vilket håll man ska föra rorkulten eller vrida ratten för att justera kursen åt styrbord eller babord lär sig alla fort. Att kunna hålla en kurs under olika förhållanden kräver ofta lite mera träning. I början girar de flesta för mycket fram och tillbaka och kör nästan slalom.

Men naturligtvis måste man kunna göra andra manövrar. Hur sådana manövrar görs varierar med typen av båt, skrovform, båtens storlek, roder, propeller och motor. Att testa, prova och öva ger den färdighet man behöver.

Ingen blir duktig på att manövrera sin båt utan att öva. Lägg därför lite tid, gärna några dagar när vädret är lite tråkigare, på att öva på manövrar, kasta loss och att förtöja.

Det är aldrig fel att ångra sig om man känner att manövern inte går som man tänkt sig. Att avbryta, backa ut och göra om på samma sätt eller med en annan plan är alltid att visa gott sjömanskap!

Alla exempel i detta avsnitt är generella och fungerar för de allra flesta båtar. Men alla båtar har också sina egenheter. Lär du dig din båts egenheter kommer du snart ha funnit ut vilka sätt som är enkla att förtöja på och vilka du undviker om det är möjligt.

Gira (svänga) med båt

På en nästan alla båtar styr man antingen med ett roder eller en motor som vinklas. Rodret eller motorn kan vinklas genom att man vrider på en ratt eller för en så kallad rorkult åt ena eller andra hållet. På mindre utombordsmotorer sitter normalt rorkulten direkt på motorn.

Gira åt styrbord vid färd framåt

Gira åt styrbord

• Med rorkult: För rorkulten mot babordssida av båten.
• Med ratt: Vrid ratten åt styrbord (för att vinkla rodret).

Gira åt babord vid färd framåt

Gira åt babord

• Med rorkult: För rorkulten mot styrbordssida av båten.
• Med ratt: Vrid ratten åt babord (för att vinkla rodret).

Gira vid back

Då båten backar och man vill gira gör man tvärtom mot då man färdas framåt.

Propellerverkan

Propellerverkan

Förutom att propellern driver båten framåt och bakåt uppstår ett fenomen som kallas propellerverkan då en propeller roterar i vattnet. Då propellern roterar åt höger fungerar den lite som ett bildäck som rullar åt höger. Förutom fart framåt ger propellerverkan en kraft åt höger. På en båt med vattenjet-aggregat finns ingen propellerverkan.

Propellerverkan är mest märkbar då båten ligger still och i låg fart. Den är också avsevärt mer märkbar vid back än då man kör framåt. Läs gärna mer under Fördjupning längre ner i detta avsnitt för några av de bakomliggande orsakerna till propellerverkan.

Har man lärt sig förstå och bemästra propellerverkan är den ett mycket användbart "redskap" då man manövrerar en båt i låg fart.

Propellrar finns i två varianter. En högergängad som roterar åt höger när man kör framåt och en vänstergängad som roterar åt vänster då man kör framåt. För att kunna använda propellerverkan måste man veta vilken variant på propeller man har. Enklast kontroller man detta genom att ligga still med båten och ha motorn/rodret midskepps ("rakt fram"). Lägg i back och gasa på lite i några sekunder. När båten börjar röra sig bakåt läggs friläge i. Notera nu åt vilket håll aktern har förflyttat sig. Har aktern förflyttat sig åt vänster är propellern högergängad och har aktern förflyttat sig åt höger är propellern vänstergängad.

Med högergängad propeller

Båten ligger stilla och växeln läggs i framåt. Förutom kraften framåt ger propellerverkan en kraft som trycker aktern lite åt höger och båten girar svagt åt vänster. Ljusblå pil visar växelns läge. Röd pil visar kraften och riktningen av propellerverkan. Grön pil visar hur båten rör sig efter en liten stund.

Växel framåt / Högergängad propeller

Båten ligger stilla och växeln läggs i bakåt. Förutom kraften bakåt ger propellerverkan en kraft som trycker aktern mer åt vänster och båten girar bakåt åt vänster.

Växel bakåt / Högergängad propeller

Med vänstergängad propeller

Båten ligger stilla och växeln läggs i framåt. Förutom kraften framåt ger propellerverkan en kraft som trycker aktern lite åt vänster och båten girar svagt åt höger. Röd pil visar kraften och riktningen av propellerverkan. Grön pil visar hur båten rör sig efter en liten stund.

Växel framåt / Vänstergängad propeller

Båten ligger stilla och växeln läggs i bakåt. Förutom kraften bakåt ger propellerverkan en kraft som trycker aktern mer åt höger och båten girar bakåt åt höger.

Växel bakåt / Vänstergängad propeller

Med lite fart framåt

Om båten kör rakt fram i låg fart och backen läggs i utan att rodret ändras kommer båten med en högergängad propeller att gira svagt åt höger.

Om båten istället har en vänstergängad propeller kommer den att gira svagt åt vänster.

Efter en liten stund kommer båten att ligga stilla ett kort ögonblick då propellern har bromsat in båten. Därefter börjar den röra sig bakåt.

Det är aktern du styr

Du styr aktern

Vid färd rakt fram och då man girar (svänger) åt höger är det inte fören på båten som viker av åt höger utan det är aktern som trycks mot vänster och därmed ändras kursen mot höger. Då man girar åt vänster trycks aktern mot höger av samma orsak.

En konsekvens av detta är att aktern trycks ut mot vänster vilket i mycket trånga utrymmen måste tas hänsyn till. Annars riskerar aktern att slå i det som finns till vänster om båten.

Roder

Alla båtar har inte roder utan vinklar istället sin motor eller drev och därmed propellern istället då de ska gira.

Ett roder fungerar bara som roder då vatten strömmar förbi rodret. Antingen genom att båten gör fart framåt eller bakåt eller om en propeller skapar en vattenström förbi rodret. En sådan vattenström får man bara då propellern driver framåt. Driver propellern bakåt går vattenströmmen framåt istället och passerar då inte rodret.

Desto högre fart vattnet har förbi rodret desto större effekt får man av rodret. Ett större roder ger större effekt än ett mindre roder. Ökas vinkeln på rodret ökar effekten.

Vind och ström

Olika båtar har olika stort vindfång och påverkas därför olika vid manövrar då det blåser. Hänsyn till vinden måste alltid tas vid manövrar. De flesta båtar vill gärna vrida aktern mot vinden och är därmed enklare att hantera om man backar mot vinden än om man försöker köra med fören mot vinden.

Ström innebär att vattnet flyttar på sig. Exempelvis i en flod eller en hamn som är öppen för havsvatten som strömmar. På samma vis som med vind är de flesta båtar lättare att hantera om man backar mot strömmen vid manövrar.

Säkerhet

Eftersträva alltid att göra manövrar med lägsta nödvändiga fart. Att gira kraftigt i hög fart är absolut möjligt men kan resultera i plötsliga tvära kast. Inne i en hamn är ofta fartbegränsningen 3 knop men vid manövrar är ofta en avsevärt lägre fart lämplig. Hög fart och kraftiga manövrar kräver ännu kraftiga mot-manövrar vilket kan leda till en ond cirkel och en situation som blir svår att hantera.

Det är gott sjömanskap att förvarna de andra ombord vid kraftiga manövrar och förklara planen innan manövrarna inne i en hamn påbörjas så att alla känner till sin uppgift och minimerar risken för fall och klämskador.

Att hoppa från en båt till en brygga eller kaj innebär alltid en risk att snubbla, falla eller halka. Ofta går det att undvika att hoppa och istället kunna kliva iland genom att manövrera båten tillräckligt nära. Eftersträva också att båten ligger still eller rör sig ytterst långsamt då någon kliver iland.

Att sätta en hand eller fot mellan en båt och en brygga för att bära av kan ske impulsivt för att skydda båten. Risken för klämskador är då mycket stor. Använd en fender istället eller acceptera att få ett märke eller repa på båten. Sådana går enkelt att laga. En krossad fot är svår att laga.

Ta upp något/någon ur vattnet

Ska man plocka upp en boj, person eller annat som ligger i vattnet är det alltid säkrast att närma sig föremålet eller personen med fören först och vinden in ifrån aktern. Dels är propellern då så långt ifrån föremålet/personen som möjligt och dels kan farten mycket enkelt regleras. Dessutom kommer båten att "hänga som en vimpel" som är fäst i propellern. Genom att backa lite kan båten lätt rätas upp utan att farten mot föremålet/personen ökar.

Hjälpande hand

Var "en hjälpande hand" []

Att hjälpa till genom att ta emot en tamp, bära av (hålla ifrån) eller knuffa i rätt riktning är också gott sjömanskap och ger också en bättre relation inne i hamnen när båtarna är förtöjda. Alla är inte proffs! Alla kan misslyckas (även proffsen)! Och istället för att titta på hjälper man naturligtvis till. Man kan också be om hjälp. De allra flesta tycker om att hjälpa till särskilt om de blir ombedda.

Ta för vana att fråga först och sen hjälpa till med det som båtägaren verkar behöva hjälp med. Båtägaren kan ha en plan som du inte alls är införstådd med och din hjälp kan då bli en direkt björntjänst om du "hjälper fel".

Fördjupning

Höger- eller vänstergängad propeller

Höger hand = Högergängad propeller []

En propeller kan, förutom om den är tung, enkelt och bekvämt placeras på handflatan och hållas fast med tummen. Är den tung får man lägga handen mot den utan att lyfta den.

Om detta går med högerhanden är den högergängad. Går det med vänsterhanden är den vänstergängad.

Metoden fungerar oavsett antal blad på propellern.

Orsaken till propellerverkan

Vatten är relativt tungt. Detta gör att trycket i vattnet ökar fort med djupet. Vatten med högre tryck är mer kompakt och propellern "greppar" därför mer i underkant än överkant. Dessa gör att propellern också kan liknas vid ett skovelhjul som driver propellern åt sidan mer i underkant (där det är djupare) än i överkant (där det är grundare). Roterar skovelhjulet/propellern åt höger skulle skovelhjulet åka åt höger och därmed vrida aktern åt höger.

Fysikaliskt är propellerverkan tämligen komplicerat. Hur stor kraften blir påverkas även av bland annat propellerns placering, formen på skrovet, storleken på propellern (diametern), hur fort propellern roterar, vinkeln (stigningen) på propellerbladen, rodrets form och placering, antal propellerblad och avståndet mellan propellern och skrov/motordelar. Här finns också delar av förklaringen till varför propellerverkan är kraftigare då man backar än då man kör framåt.

Bog- och akterpropellrar

Båtar i allt mindre storlek utrustas med bogpropeller och i en del fall även med akterpropeller. Detta är propellrar som sitter tvärs båten och kan trycka båtens för- och/eller akter i sidled främst vid förtöjning och losskastning. Bog- och akterpropellrar underlättar ofta vid manövrar. Men de innebär också att allt färre lär sig att manövrera sin båt "på riktigt" och den dagen bog- eller akterpropellern inte fungerar kan en förtöjning bli oväntat spännande helt i onödan. En person med rätt utbildning och träning kan hantera nästan alla situationer i alla typer av båtar utan en bog- eller akterpropeller.

Instuderingsfrågor

1. Du drar rorkulten mot styrbord. Åt vilket håll girar båten?
2. Du vrider ratten mot styrbord. Åt vilket håll girar båten?
3. Beskriv kort vad propellerverkan gör med en båt?
4. Är en propeller som roterar åt höger (sedd akterifrån) då den driver framåt höger- eller vänstergängad?
5. Åt vilket håll knuffas aktern med en högergängad propeller då man backar?
6. Åt vilket håll förs aktern då du svänger åt styrbord (höger)?

Facit

1. Babord.
2. Styrbord.
3. Den knuffar båtens akter åt ena eller andra hållet beroende på åt vilket håll propellern roterar.
4. Höger.
5. Åt vänster (babord).
6. Åt babord (vänster).

Gå till nästa avsnitt.