Inledning / Väjningsregler


Oförändrad bäring = Kollisionsrisk.

Väjningsregler är de regler som styr vem som ska hålla undan då två fartyg eller båtar kommer att kollidera eller komma oroande nära varandra om ingen åtgärd görs. Vad som är oroande nära beror på många faktorer. Vart man är, fartygens storlek och fart är några av faktorerna. Exempelvis kan man inne i en hamn och i låg fart köra nära andra båtar och fartyg. I en trång farled är det direkt olämpligt att köra fort nära andra fartyg och båtar.

Vad är ett fartyg?

I Sjölagen fastslås att allt som kan manövreras och används för transporter på vatten är ett fartyg. Om fartyget används icke kommersiellt för fritidsändamål är det ett fritidsfartyg.

Fartyg kortare än 24 meter benämns som båt. Fartyg längre än 24 meter benämns som skepp.

I detta utbildningsmaterial används fritidsfartyg, fritidsbåt och båt synonymt tillsammans med småbåt, segelbåt och motorbåt. Lika så används fartyg och skepp synonymt. Med fartyg menas således genomgående ett fartyg med en minsta längd om 24 meter.

Fartygstyper

Väjningsreglerna tar sin grund främst i vilka olika typer av fartyg och båtar som möts.

I detta utbildningsmaterial är segelbåt och segelfartyg samt motorbåt och motorfartyg likställda.

I Förarbeviset är det fartygstyperna segelbåt, motorbåt och linfärja som ingår. Segelbåt är en båt så länge den drivs framåt av seglen. En segelbåt blir en motorbåt så fort propellern används för framdrift även om seglen fortfarande är hissade. En motorbåt är alla båtar som kan manövreras och förflyttas med sin motor. En linfärja kan inte manövrera fritt utan följer en vajer eller kätting mellan sina två färjeläger.

Fartygets status

Fartyg har olika status beroende på vad de gör. Olika status ger att olika väjningsregler gäller.

Segelfartyg Ett fartyg som drivs framåt enbart med hjälp av segel. Motorn kan vara igång men propellern får inte rotera.
Fartyg på väg Detta är ett fartyg som inte ligger till ankars, inte är förtöjt vid land eller inte står på grund.
Fartyg sysselsatt med fiske Fartyg som fiskar med redskap som begränsar dess manöverförmåga.
Ej manöverfärdigt fartyg Fartyg som till följd av någon särskild omständighet inte kan manövrera och därför inte kan väja för andra fartyg.
Fartyg med begränsad manöverförmåga Fartyg som till följd av sin verksamhet har begränsad förmåga att manövrera och därför inte kan väja för andra fartyg. Exempel på sådana fartyg är de som utför sjömätning, kabelutläggning, hanterar last, bunkrar bränsle och bogserar.
Fartyg hämmat av sitt djupgående Detta är ett fartyg vars djupgående i förhållande till tillgängligt djup och tillgänglig bredd i det navigerbara vattnet starkt begränsar fartygets möjlighet att väja.
Fartyg i sikte av varandra Fartyg i en sådan situation att det ena kan siktas av det ena av fartygen.

Ytterligare några begrepp

Inre vatten Detta är skyddat vatten inne i skärgården, i insjöar, vattendrag och kanaler.
Trång farled I en trång farled gäller särskilda regler. Fartyg kortare än 20 meter får bland annat inte hindra andra större fartyg. Definitionen av vad som är en "trång farled" är inte exakt definierad. I en trång farled gäller vid möten strikt "högerregeln" (färd på styrbordssida av farleden) om inte annat är tydligt och då gärna överenskommet via VHF-radio.
Trafiksepareringssystem Ett trafiksepareringssystem är ett område med beslutad sjötrafikreglering som syftar till att separera främst större fartyg.
Nedsatt sikt Situationer då sikten begränsas av dimma, dis, snöfall, hårt regn eller liknande anledning.

Utkik


Utkik posterade på fördäck på skolfartyget Atlantica

På en båt ska man ständigt hålla noggrann utkik med syn, hörsel och alla andra tillgängliga och under rådande omständigheter och förhållanden användbara medel så att man kan göra en fullständig bedömning av situationen och risken för kollision. Detta innebär att om radar och AIS finns ombord ska de användas vid nedsatt sikt.

Extra viktigt är att hålla utkik bakom seglen, där sprayhooden/däckshuset skymmer och "använda ögonen i nacken". Utkik ska således hållas åt alla håll runt båten.

Säker fart

Ett fartyg och båt ska alltid framföras med säker fart. Farten ska anpassas så att man kan vidta lämpliga och effektiva åtgärder för att undvika kollision. Farten ska även anpassas så att båten kan stoppa inom ett avstånd som är lämpligt utifrån rådande omständigheter och förhållanden.

Vid bedömning av vad som ska anses vara säker fart ska man ta hänsyn till bland annat följande faktorer:

På alla fartyg och båtar ska man beakta;

  • rådande siktförhållanden.
  • trafiktätheten, inbegripet anhopningar av fiskebåtar eller andra fartyg.
  • fartygets manöverförmåga, särskilt avseende stoppsträcka och girförmåga under rådande förhållanden.
  • under mörker: förekomsten av bakgrundsljus, exempelvis ljus från land eller reflexer från egna ljus.
  • rådande vind-, sjö- och strömförhållanden samt närheten till navigationsrisker.

Risk för kollision


Oförändrad bäring = Kollisionsrisk.

Man använda alla tillgängliga och under rådande omständigheter och förhållanden användbara medel för att bedöma om det finns risk för kollision. Vid minsta osäkerhet ska det antas att risk för kollision föreligger.

Risk för kollision föreligger alltid om riktningen, bäringen eller vinkeln mellan två båtar inte förändras då de närmar sig varandra.

Inomskärs där många ändrar kurs mycket och ofta, färdas i hög fart eller lämnar kaj och hamn kan kollisionsrisk uppkomma hastigt.

Fartyget med rätt till väg

Det fartyg eller båt som har rätt till väg ska bibehålla sin kurs och sin fart om inte navigationen kräver annat. Genom att bibehålla kurs och fart kan den som väjer genom en manöver undvika kollision. Ändrar fartyget eller båten som har rätt till väg kurs eller fart finns det en risk att den som ska väja måste göra det vid upprepade tillfällen vilket kan skapa oro, förvirring, irritation och därmed öka risken för en kollision trots allt.

I de formella väjningsreglerna finns också en regel som säger att det är båda fartygens ansvar att undvika en kollision. Sådan åtgärd ska göras så sent som möjligt men ändå i god tid att en kollision inte riskeras. Så om det fartyget som ska väja inte väjer är det ens eget ansvar att väja. Man är således skyldig att hålla uppsikt även efter båtar som ska väja ända tills de har passerats.

Åtgärder hos den som ska väja

Här ges ett antal råd och instruktioner som man ska ta med i sitt beslut om hur man väljer att väja.

  • Man ska alltid väja i så god tid som möjligt. Att vänta och se om det verkligen krävs är fel. Väjer man i god tid så krävs normalt endast mindre justeringar av kursen eller farten. Upprepade små justeringar ska undvikas.
  • Har en mindre justering i god tid inte gjorts ska en mycket tydlig väjningsmanöver göras som inte kan misstolkas av det andra fartyget. Det är då lämpligt att antingen väja minst 30 grader, halvera eller dubblera farten.
  • Var observant på om väjningsmanöver skapar en kollisionsrisk med någon annan. Välj i så fall med fördel en annan riktning att väja emot eller så får två efter varandra olika väjningsmanövrar göras.
  • Väjningsmanöver ska resultera i att mötesavståndet blir tillräckligt stort. Med tillräckligt stort menas här främst "säkert". Hög fart kräver normalt ett större avstånd. En större båt som väjer för en mindre båt kräver normalt ett större avstånd. Ute till havs ger man normalt ett större avstånd än i en trång farled.
  • Efter att väjningsmanöver är genomförd ska upprepade kontroller göras för att säkerställa att den var tillräcklig och att det andra fartyget eller båten inte också väjer och att kollisionsrisken då kvarstår.
  • I en farled ska fritidsbåtar hålla långt till styrbord och gärna utanför farleden vid möten om det är säkert att köra utanför farleden.

Trafiksepareringssystem

Runt våra kuster finns numera ett antal områden där det är beslutat att vara trafiksepareringssystem. Sådana beslutar man om i områden med omfattande fartygstrafik för att reglera och styra deras färdväg. Trafiksepareringssystem kan liknas vid vägar till sjöss. I dem finns en separat zon i varje färdriktning och det råder alltid högertrafik.

Större fartyg är skyldiga att färdas i och följa särskilda regler för trafiksepareringssystem.

Fritidsbåtar ska så långt det är möjligt undvika att färdas i eller i direkt närhet till ett trafiksepareringssystem. Om det måste passeras ska detta göras vinkelrätt mot trafiksepareringssystemets zoner. En fritidsbåt får således inte köra med, mot eller "snedda" över ett trafiksepareringssystem.

Att inte följa reglerna för trafiksepareringssystem kan resultera i böter. Utomlands kan böterna vara extremt höga (tiotusentals kronor).

Högfartsbåt

Det är ingen formell väjningsregel men i praktiken har långsamma båtar (med en maxfart under 10 knop) svårt att bedöma och hinna väja för båtar som färdas med hög fart (med en fart över 30 knop) vid färd inomskärs. Detta gör att båtar som färdas i hög fart måste acceptera att navigera runt långsamma båtar än tro att de kan eller hinner väja innan en kollision är ett faktum.

Linfärja


Linfärja

Då en linfärja kör följer den en lina/vajer som går mellan de färjeläger som den trafikerar. Då färjan inte kör sjunker linan/vajern på botten. I och med att linfärja följer sin lina/vajer har den ingen möjlighet att väja.

Här några goda råd att tänka på då man passerar en linfärja;

  • Passera aldrig en linfärja i rörelse. Du kan aldrig vara helt säker på att vajern inte kommer att spännas upp och hindra din väg förbi färjan.
  • Färjans lina löper strax under vattenytan på en linfärja som kör. Låt därför linfärjan lägga till och släcka sina varningsljus innan du passerar.
  • Håll noggrann uppsikt när du närmar dig en gul färja!
  • Linfärjan är försedd med ljus och texten LINFÄRJA målad på sidorna.
  • Passera inte en linfärja med gult blinkande ljus.
  • Linfärjan kan inte tvärnita eller väja.
  • Linfärjor finns i alla storlekar ifrån små handdrivna över kanaler till bilfärjor som kan transportera många bilar i taget.




Se upp för linfärjan!


Instuderingsfrågor

  1. Vad menas att ett fartyg är hämmat av sitt djupgående?
  2. Vilken typ av fartyg är en segelbåt som har seglen uppe och samtidigt använder motorn för sin framdrift?
  3. I en "trång farled" vad gäller då för fartyg kortare än 20 meter?
  4. I vilka riktningar ska man hålla utkik då ens båt är "på väg" (alltså inte är förtöjt eller ligger för ankare)?
  5. Nämn några faktorer som påverkar vilken fart som anses som säker?
  6. Du observerar att bäringen till en båt på ungefär samma kurs som din egen inte förändras. Vad innebär detta?
  7. Vad ska den båt som inte är skyldig att väja göra?
  8. Vad ska den som båt som ska väja göra?
  9. Vem väjer? Du eller en Linfärja?

Facit

  1. Att det färdas i ett område där vattendjupet gör att fartyget normalt inte kan väja på grund av sitt djupgående.
  2. Ett motorfartyg (motorbåt).
  3. De får inte hindra andra större fartyg.
  4. Alla riktningar.
  5. Sikt, trafik, manöverförmåga, mörker, vid, vågor, navigationsrisker.
  6. Ni kommer kollidera om ingen av er väjer.
  7. Bibehålla sin kurs och fart samt fortsätta hålla utkik så att båten som ska väja gör det och gör det tillräckligt mycket.
  8. Väja i god tid. Fortsätta hålla utkik så ingen ny situation uppstår. Vid sen väjning göra det mycket tydligt.
  9. Du. Linfärjan kan inte väja!


Gå till nästa avsnitt.





Forarintyg.se: Läs mer om användarvillkoren och upphovsrätt i avsnittet Introduktion / Upphovsrätt.



Subject:

Här kan du rapportera när du anser att något på aktuell sida behöver rättas, ändras, kompletteras eller tas bort.


Förarintyg - Ett komplett utbildningsmaterial för NFB:s Förarintyg. | KoyMa Utsjöskepparintyg - Ett komplett utbildningsmaterial för NFB:s intyg för långfärdssegling - Utsjöskepparintyg. | KoyMa Astronomisk Navigation - Ett komplett utbildningsmaterial för Astronomisk Navigation.  | KoyMa