Vind och vågor / Väder

Vinden och de vågor som bildas då luften rör sig över vattenytan påverkar alla typer av fartyg och båtar. Mindre båtar är ofta känsligare än större båtar.

Det är viktigt att ha en känsla för när vindstyrkan börjar bli för hög eller vågorna för höga för att färden ska kunna genomföras säkert.

Vinden uppstår på grund av olika lufttryck. Ett område med lågt lufttryck gör att luft sugs dit. Ett område med högt lufttryck trycker bort luft. Desto större skillnader i lufttryck mellan två områden desto mer blåser det.

Vind

Vindstyrka

Den enhet för vindstyrka som används i Sverige är meter per sekund (m/s). Vid en vindstyrka om 5 m/s rör sig luften 5 meter på en sekund.

Utomlands och i diverse olika väder appar används ofta enheten knop för vindstyrka. Alltså samma enhet som båtars fart anges med.

Den vindstyrka som oftast anges är medelvinden mätt under 10 minuter. Ibland anges även byvind och det är vindstyrkan under 2 sekunder. Byvinden kan vara upp till 70% kraftigare än medelvinden.

Den kraft som vindstyrkan ger upphov till ökar med kubiken (upphöjt med 3) på vindstyrkan. En fördubbling av vindstyrkan gör således att vindens kraft ökar med åtta gånger. Se exempel nedan för hur kraftfaktorn ökar vid några olika vindstyrkor.

Tabellen nedan är utan enhet och syftar till att ge förståelse för hur mycket mer kraft det finns i allt kraftigare vindar. Tabellen visar kraften som en båt påverkas av då det blåser på den.

• Vid 5 m/s är kraften 1.
• Vid 8 m/s är kraften 4.
• Vid 10 m/s är kraften 8.
• Vid 13 m/s är kraften 18.
• Vid 16 m/s är kraften 33.
• Vid 20 m/s är kraften 64.

Ökar vinden från 5 till 10 m/s ökar kraften 8 gånger (8/1). Ökar vinden från 8 till 20 m/s ökar kraften 16 gånger (64/4).

Vindriktning

Exempel på vindkarta.

I en väderprognos anges vindriktningen alltid utifrån vart vinden blåser ifrån. En ostlig vind innebär att vinden blåser från ost (mot väst).

På exempelvindkartan är vindriktningen närapå rakt ostlig förutom allra längst upp till vänster där vindriktningen har vridit lite mot syd och blivit sydostlig. Kör man från Visby på Gotland till norra Öland har man således medvind.

Ofta visas på vindkartor färger som indikerar vindstyrkan. Blått är svaga vindar, grönt mer, gult starkare och rött hård vind.

De små "vimplarna" på vindpilarna indikerar mer exakt vindstyrkan. Få och korta vimplar innebär svagare vind. Fler och längre vimplar innebär hårdare vind. Vimplarna indikerar vindstyrkan i knop. En kort vimpel innebär 5 knop. En lång vimpel 10 knop. Två långa och en kort blir då (10+10+5) 25 knop. Att räkna om från knop till m/s är enkelt genom att man dividerar med 2.

 25 knop
--------- = ~ 12 m/s 
    2

Exempel på vindprognos.

I en vindprognos skrivs ofta både vindriktningen ut med en bokstav och visas med en pil. På exemplet är det O(stlig) vind och vinden blåser således från öst (till väst). Vindstyrkan i exemplet är 12 m/s i medelvind och 15 m/s i byarna.

I Sverige är den vanligaste vindriktningen sydvästlig/västlig. Detta gäller både på väst, syd och ostkusten. Då låg- och högtryck passerar kan vinden komma ifrån vilken riktning som helst och också ändras. Man säger då att vinden vrider. Vinden kan vrida till att komma ifrån en annan riktning på någon timma och kan vrida flera gånger under ett dygn. Att veta hur vindriktningen eventuellt kommer att förändras/vridas under dagen är mycket viktigt.

Notera att strömriktning anges tvärtom mot vindriktning. En nordlig ström rinner mot norr (från söder). En nordlig vind blåser från norr (mot söder).

Kuling- och stormvarning

Vindar över 14 m/s benämns som kuling. Då risk finns för kulingvindar varnas det för dessa i en så kallad kulingvarning i en del väderprognoser. Vindbyar med kulingstyrka kan förekomma även om ingen kulingvarning har gått ut.

En stormvarning ges då det finns risk för medelvindar över 24 m/s. Under en storm förekommer det ibland korta byvindar på mer än 32 m/s vilket benämns som orkanbyar.

Det blåser orkanvindar då medelvinden är över 32 m/s. I Sverige är detta mycket ovanligt. I tropiska vatten kan orkaner bli extremt kraftiga med medelvindar på upp emot 100 m/s.

Sjöbris och landbris

Sjöbris

Soliga och varma sommardagar värmer solen upp land snabbare än ytvattnet. I och med detta värms även luften över land upp snabbare och stiger uppåt. Detta gör att det blir ett lägre lufttryck över land som "suger" in den kallare luften från havet. Detta fenomen kallas för sjöbris. Sjöbrisen startar runt lunch och är som starkast under eftermiddagen och avtar sedan under kvällen. Sjöbrisen blåser alltid mot land. Om det på västkusten är västliga vindar så förstärker sjöbrisen vindarna. Om motsatsen råder så kan sjöbrisen ta ut den ordinarie vinden. Sjöbrisen sträcker sig några sjömil ut ifrån land och kan innebära vindstyrkor på 5-7 m/s utöver den ordinarie vinden.

Landbris

Landbris kan uppstå varma sommarnätter och är motsatsen till sjöbris. Då land svalnar av värms inte längre luften upp där utan "faller" ner och trycker ut luften ut över vattnet. Det uppstår därmed en frånlandsvind. Landbrisen är svagare och mer ovanlig än sjöbrisen. Landbris uppnår sällan vindstyrkor över 4 m/s.

Vågor

Vågor []

Vågor bildas av friktionen mellan luften som rör sig (alltså vinden) och vattenytan. Desto snabbare rörelse (kraftigare vind) desto större vågor. Vågor uppstår inte omedelbart utan växer med tiden. Vid en kortvarig kraftig vind hinner vågorna inte byggas upp och bli särskilt höga men vid stormvindar ifrån samma riktning under många timmar kan det ge mycket höga vågor.

Våghöjden mäts i meter från toppen på en våg till botten på vågdalen mellan två vågor och är ett medelvärde av många vågor. Detta innebär att det kommer att förekomma vågor som är avsevärt högre än vad den angivna så kallade signifikanta våghöjden anges till i väderprognosen.

Fördjupning

Vindtermer

I tabellen framgår olika termer, enheter och värden för alla olika vindstyrkor. I Sverige används nästan uteslutande meter per sekund (m/s) för vindstyrka. Utomlands och i olika appar/väderprognoser används ofta enheten knop för vindhastighet. En äldre enhet är Beaufort som ofta skrivs som F7 för "Beaufort Force 7" (vilket motsvarar kuling).

Vågprognoser

I bland annat Grib-filer kan man få fram prognoser för våghöjder, frekvensen mellan två vågtoppar och dess färdriktning.

Instuderingsfrågor

1. Från vilken vindstyrka går man ut med en kulingvarning?
2. Hur många gånger kraftigare är kraften då vinden ökar från mycket ökar kraften av vinden då vinden ökar ifrån 8 m/s till 13 m/s?
3. Din vind-app visar en vindstyrka på 15 knop. Vad innebär det i enheten m/s?
4. Vilken är de vanligaste vindriktningarna i Sverige?
5. Vindprognosen visar vindstyrkan 5 (12). Vad betyder de två olika vindstyrkorna?
6. Vart blåser vinden ifrån då den är sydlig?
7. Vart rinner havsströmmen ifrån då den är västlig?
8. Vilken riktning på vinden ger sjöbris upphov till?
9. Hur mäts/anges våghöjd?

Facit

1. 14 m/s.
2. 4 gånger (5 vid 8 m/s, 20 vid 13 m/s, 20/5 = 4).
3. Cirka 7,5 m/s.
4. Sydväst och Väst.
5. 5 m/s i medelvind och 12 m/s i byarna.
6. Vinden blåser ifrån söder (och förflyttar sig därmed mot norr).
7. Havsströmmen rinner ifrån öster (och förflyttar sig därmed mot väster).
8. Vinden blåser mot land.
9. Höjden från vågdal till vågtopp. Signifikant våghöjd är den term för den våghöjd som mäts av exempelvis SMHI. Denna mäts enligt särskilda regler under en tid och är därför ett medelvärde (och inte den högsta vågen).

Gå till nästa avsnitt.