Meteorologi / Väder

Barometer.

Lufttrycket är ett mätvärde på det tryck som vikten av all luft ovanför orsakar. Lufttrycket är en av de viktigaste faktorerna för att kunna prognostisera vädret. Lufttrycket skrivs med antingen enheten hektopascal (hPa) eller millibar (mbar). De båda enheterna är likvärdiga (1000 hPa = 1000 mbar). Då lufttrycket faller (minskar) är det ett tecken på försämring av vädret. Desto mer det faller eller snabbare det faller desto sämre väder kan förväntas.

Normalt (medel) lufttryck är 1013 hPa/mbar. Mätinstrumentet som mäter lufttryck kallas för barometer.

Observera isobarerna och lufttrycket.

En isobar är de sammanbundna linjer som visar var lufttrycket är detsamma. Om man bär runt på en barometer och följer en isobar kommer barometern visa samma lufttryck hela tiden. Isobarer ritas som tunna linjer, som egentligen är cirklar, på väderkartor.

På en väderkarta är isobarerna ofta märka med dess lufttryck. Mellan varje isobar är det på Europeiska väderkartor alltid 5 mbar tryckskillnad.

Observera högtrycket.

Ett högtryck innebär ett lufttryck som är över det normala och ger ofta ett väder som är stabilt, klart, fint och med svaga vindar och liten risk för snabba väderförändringar. Ett högtryck som stärks innebär ökat lufttryck och ofta ännu bättre väder.

På sommaren innebär ett högtryck ofta klar himmel som gör att solens strålar värmer jordytan. På vintern gör avsaknaden av isolerande moln att jordytans värme istället strålar ut och det blir kallare.

Ett högtryck markeras på en väderkarta med ett H.

Observera lågtrycket.

I och runt ett lågtryck förändras vädret och det är ofta dåligt i form av moln, nederbörd och mer vind. Lufttrycket i ett lågtryck är lägre än det normala. Ett lågtryck som fördjupas innebär att lufttrycket kommer att sjunka ytterligare och att vädret kring lågtrycket försämras i motsvarande grad.

Ett lågtryck markeras på en väderkarta med ett L.

Observera tryckbanorna.

Hög- och lågtryck rör på sig vilket är den största förklaringen till att vädret förändras. Att kunna beräkna deras banor för flera dygn framåt är en av utmaningarna för meteorologerna. Det är också en av de viktigaste faktorerna då en väderprognos tas fram.

Den vanligast lågtrycksbanan över Sverige är ifrån sydväst mot nordost. Det är så kallade jetvindar på hög höjd som "knuffar" runt trycksystemen.

Observera varmfronterna.

Från centrum av ett låg- och högtryck sträcker sig en varmfront ut till dess ytterkant. En varmfront innebär att varmare luft trycker kallare luft framför sig. En varmfront innebär normalt ett relativt långsamt/utdraget väderomslag.

På en väderkarta är varmfronter målad i rött med bulliga "kuddar" som visar dess rörelseriktning. Den varma luften är på den "släta" sidan av varmfronten som trycker "kuddarna" och därmed den kallare luften framför sig. Temperaturskillnaden vid en varmfront är normalt några °C.

Observera kallfronterna.

Från centrum av låg- och högtryck sträcker sig en kallfront ut till dess ytterkant. En kraftig kallfront från ett lågtryck innebär ofta ett kraftigt och plötsligt omslag i vädret med mycket moln, nederbörd, vindskiften och sommartid ökad risk för åska. Även högtryck har kallfronter men svagare och därmed med mindre dramatiska väderomslag.

På en väderkarta är kallfronter målade i blått med "spetsar" som visar dess rörelseriktning. Den kalla luften är på den "släta" sidan av kallfronten som trycker "spetsarna" och därmed den varma luften framför sig. Temperaturskillnaden vid en kallfront är normalt några °C.

En front som har både "spetsar" och "kuddar" är en front som ligger stilla med kall luft på ena sidan och varm luft på andra sidan.

Observera vindriktningen.

Vindriktningen är den riktning som vinden blåser ifrån. Sydvästlig vind innebär att luften förflyttar sig med en kompasskurs på cirka 45°. Vindriktningen förändras då hög- och lågtryck passerar över ett område. Detta innebär att man kan förtöja i lä bakom ett berg eller en pir men några timmar senare vara helt exponerad för vinden då lågtrycket har flyttat sig och vinden har vridit till en ny vindriktning.

Kring ett högtryck blåser vindarna medurs i en spiralform från centrum och utåt. Kring ett lågtryck blåser vindarna i en spiralform moturs utifrån och in till lågtryckets centrum. Vindriktningen är cirka 20 grader in eller ut ifrån isobarerna.

Vindmätare (©Raymarine).

Vindstyrkan styrs av låg- och högtrycken eller snarare isobarerna runt dem. Desto tätare det är mellan isobarerna desto mer kommer det att blåsa där.

Enheten för vindstyrka är meter per sekund (m/s). 10 m/s innebär att luften förflyttar sig 10 meter på en sekund. Ofta redovisas vindstyrkan i ett intervall med lägsta och högsta medelvind. Ibland redovisas även byvinden vilket är de kortare vindpustar som är avsevärt kraftigare än medelvinden. Exempelvis 5-9 m/s och vindbyar på upp till 12 m/s. Då prognosen visar på risk för medelvind på över 14 m/s benämns detta som kuling och en kulingvarning ges då i vissa väderprognoser.

Segelbåt i dimma.

Då sikten är mindre än 1000 meter på grund av "moln utmed vattenytan och marken" råder det dimma. Den vanligast dimman uppstår när varm och fuktig luft kyls av. Luften kan då inte längre binda så mycket fukt och släpper då ut fukten (kondenserar) till mikroskopiskt små vattendroppar som syns som dimma.

Bymoln i kallfront.

Ett större moln, ofta som en del av en kallfront, kan medföra lokala kraftigare vindar. Vindstyrkan under och i närheten av ett bymoln kan vara flera gånger kraftigare än den är runtomkring. I ett bymoln kan det också förekomma åska.

Observera åskområdet.

Då ett moln blir tillräckligt högt uppstår det elektriska potentialskillnader mellan molnets delar eller mellan molnet och marken. Blir denna potentialskillnad tillräckligt stor jämnas den ut genom att en blixt bildas som överför enormt mycket energi på väldigt kort tid via en ljusbåge som är den blixt man ser. Ljusbågen (blixten) värmer upp stora mängder luft och vattendroppar som expanderar och blir till vattenånga vilket skapar ett mycket kraftigt ljud vilket vi kallar för åskmuller eller åskknallar.

Blixt/Åska.

Under ett moln med åska i kommer det ofta mycket regn och vindarna kan vara mycket kraftiga. Åska kan skada elektronik och i sällsynta fall människor. Om det är möjligt bör man undvika att färdas i områden med åska.

Gå till nästa avsnitt.