Lanternor är de lampor som ska vara tända på alla fartyg och båtar vid färd i mörker eller vid dålig sikt så som dimma. Det anses vara mörker från solnedgång till soluppgång.
Lanternorna behöver inte vara tända under skymning och gryning om fartyget eller båten ändå syns på tillräckligt avstånd.
En lanterna är själva "lampan". Ljuset den ger ifrån sig är det som regelverket krav ställer. En lanterna monterad uppe i masten är den man använder för att få ett toppljus då den är tänd.
Det är gott sjömanskap att innan avgång ifrån hamn kontrollera att lanternorna fungerar samt att kontrollera att de fortfarande fungerar varje gång man tänder dem under färden.
I Sjölagen fastslås att allt som kan manövreras och används för transporter på vatten är ett fartyg. Om fartyget används icke kommersiellt för fritidsändamål är det ett fritidsfartyg.
Fartyg kortare än 24 meter benämns som båt. Fartyg längre än 24 meter benämns som skepp.
I detta utbildningsmaterial används fritidsfartyg, fritidsbåt och båt synonymt tillsammans med småbåt, segelbåt och motorbåt. Lika så används fartyg och skepp synonymt. Med fartyg menas således genomgående ett fartyg med en minsta längd om 24 meter.
Toppljus | Toppljuset är ett vitt ljus placerat högt på centerlinjen. Det ger ett oavbrutet sken i en cirkelbåge av 225° och som är placerat så att skenet visas från rätt förut till 22,5° akter om tvärs på vardera sida. (22,5°+90°+90°+22,5° = 225°) |
Sidoljus | Sidoljusen är de gröna och röda ljusen som visar vilken sida som är vänd emot den som observerar dem. Grönt ljus på styrbordssidan och rött ljus på babordssidan. Ljuset ska vara ett oavbrutet sken i en cirkelbåge om 112,5° och som är placerade så att skenet visas från rätt förut till 22,5° akter om tvärs på vardera sida (90°+22,5° = 112,5°). På båtar med en längd under 20 meter får sidoljusen sättas ihop i en sammansatt lanterna placerad över båtens långskepps centerlinje. |
Akterljus | Akterljuset är det ljus som lyser bakåt. Det ska vara monterat så att det inte skyms. Detta innebär längst akterut eller så högt att det lyser över det som finns akter om. Ljuset ska vara ett oavbrutet sken i en cirkelbåge om 135° vilket innebär 67,5° åt varje håll (eller 22,5° från akter om tvärs på vardera sida). Akterljuset ska synas där sidoljusen inte syns (och tvärtom). |
Blixtljus | Ljus som avger 120 eller fler blixtar per minut. |
Runtlysande ljus | Ett ljus som visar ett oavbrutet sken 360° runt. |
Exemplen ovan visar några olika placeringar av toppljus, sidoljus och akterlanterna samt ett exempel på ett runtlysande ljus.
I ett idealt montage så kan man bara se ett av sidoljusen då man befinner sig rakt för om ett fartyg eller båt. I samma sekund som det gröna inte syns längre ska det röda synas. Detta är mycket svårt att få till. Ett överlapp på upp till 6° är därför tillåtet för att eliminera risken att i något läge inte visa något ljus rakt förut.
På fritidsbåtar som används mycket i mörker rekommenderas att ha en tre batteridrivna lanternor (en vit, en grön och en röd) som kan hängas upp och tändas om de ordinarie lanternorna slutar fungera av någon anledning.
Varför har man valt vinklarna 112,5°, 135° och 225°? Förklaringen finns i de så kallade kompasstrecken på äldre kompasser. Kompassrosen var där indelad i 32 streck. Det ger att varje streck motsvarar 11,25 grader (32 x 11,25 = 360°).
Alltså är sidoljusen 10 streck (10 x 11,25 = 112,5°), akterljuset 12 streck (12 x 11,25 = 135°) och toppljuset 20 streck (20 x 11,25 = 225°).
Forarintyg.se: Läs mer om användarvillkoren och upphovsrätt i avsnittet Introduktion / Upphovsrätt.