Ankring / Sjömanskap

Ankring tillåten-skylt.

För någon som har lärt sig att ankra är det ofta den metod till "förtöjning" som de föredrar. Några orsaker till varför är;

• Mindre ljud/oljud.
• Mindre störningar ifrån andra båtar.
• Mindre risk för skador.
• Mindre väderberoende.
• Inget beroende av någon annans utrustning.
• Inga avgifter.

Ankring kan ske på olika sätt och av många olika orsaker;

• Svaj-ankring är kanske det man oftast tänker på när man pratar om ankring. Med svaj ankring menas att vara förtöjd "mitt i vattnet" utan annan fästpunkt än ankaret på botten.
• Stöd-ankring är när man förtöjer emot en klipphäll eller en brygga men använder ett ankare för att få stöd för att inte slå i klippan eller bryggan.

Ankra inte..

Ankring förbjudet-skylt.

• Där det finns förbud för ankring.
• I eller nära en farled eller ett område där det kör mycket båtar.
• Nära där det på sjökortet är markerat ett rör eller en kabel.
• På en typ av botten där ankaret inte får fäste. Exempelvis en undervattensklipphäll. Sand och lera är bra bottentyper att ankra på!

Lämpligt ankare

På marknaden finns det en uppsjö olika ankare vars tillverkare skryter med goda egenskaper för just sitt ankare. Faktum är att olika ankare är bra i olika vindar, på olika bottentyper, på olika båtar och i strömmande vatten. Det finns inget universalankare som alltid fungerar mycket bra.

Den enskilt viktigaste faktorn är ankarets vikt. Ankare ska ha en vikt om absolut minst 2 kilo per ton som båten väger men gärna minst så tungt att det är "lite jobbigt" att få upp det utan hjälpmedel. Detta gör att ett ankare som väger mindre än 5 kilo nästan aldrig är lämpligt på någon båt och att en båt som väger 10 ton ska ha ett ankare som väger minst 20 kilo. På vissa mjuka bottnar kan ett lättare ankare med stor yta användas.

Några av alla typer av ankare som finns på marknaden;

CQR-ankare.

Bruce-ankare.

Delta-ankare.

Danforth-ankare.

Vulcan-ankare.

Rocna-ankare.

Dragg-ankare.

Lämplig ankarlina/ankarkätting

Vid goda väderförhållanden ska längden på linan/kättingen mellan båten och ankaret vara minst tre gånger vattendjupet. Mer är alltid bättre om det är möjligt.

Vid hård vind eller vågor ska längden vara längre; gärna minst fem gånger vattendjupet.

Kätting väger mer och är därför alltid bättre vid ankring än lina. Vid ankring i skyddade vatten och i rimligt bra väder fungerar en lina tillräckligt bra. Särskilt på mindre båtar där kätting inte är ett realistiskt alternativ.

Finns det möjlighet så kan man ha cirka 5 meter kätting närmast ankaret och resten lina. En tung, så kallad blyad lina, är bättre än en "lätt" lina/ankarband.

Ankringsproceduren

När och där så är möjligt är detta en lämplig procedur vid ankring;

1. Välj en ankarplats som är skyddad för vind och vågor och där bottentypen är lämplig för ankring. Kontrollera även på sjökortet om kabel och rör finns som ankaret kan fastna i och vad för botten det är. Lera (Cy), gyttja (M) och sand (S) är ofta bra att ankra på.
2. Gör klart ankaret på vägen in till ankarplatsen.
3. Kontrollera ankarplatsen innan ankringen så att den verkar så djup, bra och säker som man vill samt att den är ledig eller tillräckligt stor om andra ankrat i samma område.
4. Kör i låg fart fram över punkten där ankare ska placeras.
5. Lägg ankaret på punkten utan att minska på farten. Vid svaj-ankring stoppas båten på punkten och får sedan driva bakåt med vinden eller backas på lågt varvtal om det är vindstilla.
6. Bromsa linan/kättingen lätt så att inte en hög lägger sig ovanpå då ankaret då det träffar botten.
7. Fortsätt framåt till klippan eller bryggan eller driv så långt bakåt som önskas.
8. Vid svaj-ankring: Stoppa båten då tillräckligt med lina/kätting löpt ut och lägg fast ankarlinan.
9. Vid stöd-ankring: Kliv i land med förtöjningslinor och fäst dessa på lämpligt sätt. Sträck därefter upp ankarlinan till cirka 50% av vad som önskas.
10. Vänta några minuter. Ankaret ska nu få en chans att gräva ner sig i botten. Under tiden kan annat arbete göras.
11. Vid stöd-ankring: Spänn upp ankarlinan till önskad spänning och kontroller att det inte draggar (glider närmare båten).
12. Vid svaj-ankring: Belasta ankaret genom att backa med motorn och på så vis generera extra drag i ankarlinan. På en segelbåt eller motorbåt med mindre motor ska motorn varvas upp till minst 50% av maxvarvtalet vid provdragningen. På en motorbåt med större motor ska normalt ett lägre varvtal användas. Under provdragningen ska båten inte röra sig bakåt. Lägg gärna handen på ankarlinan. Är den spänd och stilla har ankaret bra fästa. Rycker och "knäpper" det i den så draggar ankaret.
13. Har ankaret bra fäste? Bra! Om inte... Ta upp ankaret och gör om igen. Annars är risken stor att det måste göras mitt i natten när regnskuren kommer och det är aldrig roligt!
14. Kontrollera därefter regelbundet, särskilt vid sämre väder, att ankaret inte draggar. Detta kan göras genom en enkel krysspejling, kontroll på navigator samt genom att lägga handen på ankarlinan. Draggar ankaret känns tydliga vibrationer och ryck i ankarlinan. Draggar ankaret så fäster det mycket sällan igen av sig själv utan ta då upp ankaret och ankra om.

Fördjupning

Ank-ring

Varför simmar ankorna alltid på rad inne i hamnarna? Det är ank-ring förbjuden där!
(Gammalt dåligt Göteborgs-skämt.)

Ankarets vikt

De viktigaste förutsättningarna för en lyckad ankring är vikt. Men då inte främst ankarets vikt utan den samlade vikten av ankaret och kättingen. Det är alltså inte ankaret i sig som håller fast båten då man ankrar. Ankaret är bara där för att se till att kättingen inte glider då kättingen sträcks upp. Att ha 200 kilo kätting och endast 30 kilo ankare är inget ovanligt på en lite större fritidsbåt.

Ankartvätt

Ofta då ankaret tas upp är det fullt med lera och sjögräs. Ett tips är att med en båtshake peta bort så mycket som går och därefter låta ankaret hänga kvar under vattenytan i några minuter medans båten körs långsamt. Då spolas mycket av leran bort och man slipper få ner den där ankaret förvaras.

Ankringsområden

Utanför större hamnar finns ofta särskilda ankringsområden för fartyg. Det är ofta lämpligt att undvika att färdas genom sådana områden då fartygen däri har svårt att manövrera då de ankrar, tar upp ankaret eller förtöjer långsides med ett annat fartyg för att bunkra bränsle eller byta besättning.

Ankringsområde utanför Göteborgs hamn.

Instuderingsfrågor

1. Vilka färger har skylten som visar att ankring är förbjuden?
2. Din båt väger 5 ton. Vilken är den minsta vikt du ska ha på ditt ankare?
3. Det är 5 meter djupt i den skyddade vik där du ska ankra. Hur mycket ankarlina ska du minst använda?
4. Nämn någon bottentyp som normalt är bra för ankring?
5. När du provdrar ankaret känner du med handen att det "knäpper" i ankarlinan. Vad innebär det?

Facit

1. Rött och vitt.
2. 10 kilogram.
3. Minst 15 meter (3 gånger djupet) gärna mer.
4. Lera (Cy/Clay), gyttja (M/Mud) och sand (S/Sand).
5. Att ankaret rör på sig. Det har således inte fäst. Du behöver sannolikt ta upp ankaret och ankra om.

Två båtar som har "tandemankrat"

Gå till nästa avsnitt.